Sökning: "Annelie Bränström Öhman"

Visar resultat 1 - 5 av 12 avhandlingar innehållade orden Annelie Bränström Öhman.

  1. 1. "Jag är baserad på verkliga personer" : Ironi och röstgivande i Kristina Lugns författarskap

    Författare :Ann-Helén Andersson; Annelie Bränström Öhman; Björn Sundberg; Umeå universitet; []
    Nyckelord :HUMANIORA; HUMANITIES; Kristina Lugn; irony; role playing; talking back; gender; the position of the child; the mass media writer; media images; Swedish poetry; post-modernism; fiction and reality; Literature; Litteraturvetenskap; Literature; litteraturvetenskap;

    Sammanfattning : ”I am based on real people,” Kristina Lugn writes in the foreword to her play Nattorienterarna (1999). This quotation summarises the ever-changing concept of the ego which finds expression in Lugn’s writing and which is the focus of this study. LÄS MER

  2. 2. Den ensamma sjöjungfrun : Om Carina Rydbergs jagberättande ur ett genreperspektiv

    Författare :Tamara Andersson; Maria Jönsson; Elisabeth Hästbacka; Annelie Bränström Öhman; Anna Forssberg; Umeå universitet; []
    Nyckelord :HUMANIORA; HUMANITIES; Carina Rydberg; autofiction; autobiography; identity narrative; the Gothic; female Gothic; genre; Swedish literature; identity; gender; sex; femininity; monstrosity; female authors; transgression; the uncanny; intelligibility; Carina Rydberg; autofiktion; självbiografi; jagberättande; gotik; genre; svensk litteratur; identitet; genus; kön; femininitet; monster; kvinnliga författare; författarroll; transgression; det kusliga; das Unheimliche; begriplighet; Literature; litteraturvetenskap; gender studies; genusvetenskap;

    Sammanfattning : The focus of this study is the two autobiographical novels Den högsta kasten (1997) and Djävulsformeln (2000) by Swedish author Carina Rydberg. Both novels generated lively public debate regarding how they ought to be read and understood, what genre they belonged to, and the ontological status of the narrating “I”. LÄS MER

  3. 3. Kärleken utan namn : Identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner

    Författare :Liv Saga Bergdahl; Annelie Bränström Öhman; Maria Jönsson; Eva Borgström; Umeå universitet; []
    Nyckelord :HUMANIORA; HUMANITIES; Lesbian literature; lesbian novels; Swedish literature; identity; in visibility; closet; secrecy; coming out; openness; 1930s; Margareta Suber; Agnes von Krusenstjerna; Karin Boye; Literature; Litteraturvetenskap; Literature; litteraturvetenskap;

    Sammanfattning : The aim of this thesis is to study representations of identity and (in)visibility in Swedish lesbian novels written in the 1930s, and to provide a summary of Swedish lesbian literature up to the early 21st century. This study has been done through a close reading primarily of Charlie by Margareta Suber (1932), Fröknarna von Pahlen by Agnes von Krusenstjerna (1930–1935) and Kris by Karin Boye (1934). LÄS MER

  4. 4. Hoppets lyrik : Tre diktare och en ny bild av fyrtiotalismen – Ella Hillbäck, Rut Hillarp, Ann Margret Dahlquist-Ljungberg

    Författare :Jenny Björklund; Torsten Pettersson; Anna Williams; Annelie Bränström Öhman; Uppsala universitet; []
    Nyckelord :HUMANIORA; HUMANITIES; Literature; Ella Hillbäck; Rut Hillarp; Ann Margret Dahlquist-Ljungberg; Maria Wine; Elsa Grave; Erik Lindegren; Karl Vennberg; 1940s; poetry; lyrical modernism; gender; Litteraturvetenskap; Literature; Litteraturvetenskap; Literature; litteraturvetenskap;

    Sammanfattning : The purpose of the dissertation is twofold: to call attention to three Swedish women poets of the 1940s and to change the image of the Swedish modernist movement of the 1940s as an era of pessimism. During the 1940s lyrical modernism had a definitive breakthrough in Sweden. LÄS MER

  5. 5. Röstens anatomi : läsningar av politik i Elin Wägners Silverforsen, Selma Lagerlöfs Löwensköldtrilogi och Klara Johansons Tidevarvskåserier

    Författare :Anna Bohlin; Annelie Bränström Öhman; Lena Eskilsson; Katarina Leppänen; Umeå universitet; []
    Nyckelord :HUMANIORA; HUMANITIES; allegory; irony; bio-power; Selma Lagerlöf; Mathilde Vaerting; Rosa Mayreder; Fogelstadgruppen; feminist theories; Klara Johanson; eugenics; voice; lin Wägner; women’s movement; Tidevarvet; corporeality; identity politics; Ellen Key; feminist essentialism; Elin Wägner; Selma Lagerlöf; Ellen Key; Tidevarvet; identitetspolitik; Fogelstadgruppen; ironi; röst; Mathilde Vaerting; feministisk teori kvinnorörelsen; särart; bio-makt; hygienism; Rosa Mayreder; Klara Johanson; kroppslighet; allegori; Literature; Litteraturvetenskap; Literature; litteraturvetenskap;

    Sammanfattning : The aim of this thesis is to investigate the voice in Elin Wägner’s novel Silverforsen (1924), Selma Lagerlöf’s Löwensköld trilogy (1925–1928) and Klara Johanson’s causeries in the feminist weekly newspaper Tidevarvet 1923–1924, in relation to women’s suffrage. Swedish women were finally granted the right to vote in 1921. LÄS MER