Concentration Difficulties in the School Environment - with focus on children with ADHD, Autism and Down's syndrome

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Det övergripande syftet för den här avhandlingen var att identifiera miljöfaktorer som påverkar barn med ADHD, autism och Downs syndrom och deras förmåga att koncentrera sig i sin lärmiljö i skolan. Målet med den forskning som gjorts här är inte att avskriva några av de extraresurser som barnen ifråga behöver, utan i stället att ge förslag på hur man kan utforma deras lärmiljöer på ett sätt som är så stödjande som möjligt utifrån deras särskilda behov. En uttalad ambition i den svenska utbildningspolitiken är att skapa en skola för alla, det vill säga en skola som ska kunna uppfylla alla barns behov oavsett deras förmåga och förutsättningar. Det finns dock inga specifika riktlinjer för skolmiljön som lärmiljö med utgångspunkt i de här barnens behov eller behoven hos barn med koncentrationssvårigheter. The Human Environment Interaction-modellen (modell för interaktion mellan människa och miljö) har använts för att skapa en struktur för avhandlingens metodik, i synnerhet när det gäller genomgång av tidigare forskning och utveckling av frågeställningarna, men också som en holistisk metod för att fylla eventuella luckor i tidigare forskning. Forskningen delades in i fyra empiriska studier. De första två studierna fungerade som ett underlag för att formulera generella principer och specifika slutsatser för varje typ av handikapp ifråga om påverkansfaktorer i skolmiljön. I studie I kontaktades personliga assistenter och lärare som arbetade dagligen med barn som fått någon av de tre diagnoserna. I studie II kontaktades personal som arbetade på Barn- och vuxenhabiliteringen och som därmed hade en annan relation till barnen än personalen i den första studien. I båda studierna användes frågeformulär. Responsen från de 125 lärarna och personliga assistenterna samt de 137 personerna som arbetade på Barn- och vuxenhabiliteringen pekade på skolrelaterade miljöfaktorer som påverkade barnen ifråga och deras förmåga att koncentrera sig. Resultaten visade ibland på olika slags påverkan beroende på vilket handikapp barnen hade. Det påvisades att aspekter såsom fasadöppningar, passager mellan rum, utsikt, akustik, inredning, utsmyckningar, hur sittplatserna var arrangerade samt storleken på klassen och klassrummet kunde påverka barnens förmåga att koncentrera sig, både positivt och negativt. I studie III utförde man sex observationer av grupparbete, som pekade på behovet av individuellt anpassade lösningar. Resultaten av denna studie belyste också svårigheterna med att använda befintliga klassrum till barn med nedsatt kognitiv förmåga i syfte att stödja deras olika behov. Till slut demonstrerade studie IV tillämpningen av principerna i byggprocessen, och att de olika parterna i skolbyggnadsprojekt har möjlighet att implementera ny kunskap med hjälp av den cykliska byggprocessen. En slutsats som kan dras är att de här barnens förmåga att koncentrera sig påverkas av faktorer i deras lärmiljö, som behöver tas med i beräkningen vid planeringen av skolbyggnadens utformning. Vidare kunde slutsatsen dras att denna kunskap bör implementeras i byggprocessen.