Early Experience, Maternal Care and Behavioural Test Design Effects on the Temperament of Military Working Dogs

Sammanfattning: För över 15 000 år sedan började våra anfäder avla på vargar och lade då grunden för den uppsjö av olika hundraser vi ser idag. Exakt hur den här processen såg ut, när eller vart den startade vet vi faktiskt inte med säkerhet, men att vargen/hunden var det första djur att påbörja en sådan förändring, det vet vi.Att aktivt välja ut och avla på önskvärda egenskaper påverkar och förändrar gradvis djuret. Den här förändringen styrs i hög grad av gener, vilket medför att ett djurs s.k. genotyp förändras. Den här förändringsprocessen, där ett djur gradvis anpassas till ett liv som tamdjur, kallas för domesticering och innebär inte bara att djuret förändras genetiskt, utan också att den ändrar utseende och beteende, dvs. djurets fenotyp ändras också. Det är därför vi bl. a. ser så många olika hundraser som vi gör idag, allt från en liten hårlös Chihuahua till en stor raggig St. Bernard. Alla är de hundar, men de ser väldigt olika ut och har delvis olika egenskaper eller temperament. Det medför att de passar till att göra olika saker och därför också kan vara till stor nytta i samhället i allt från sällskapshunden som kan lära sig leta kantareller, till olika typer av tjänstehundar. Bra ledarhundar åt synskadade, polishundar som söker försvunna människor och narkotika, och försvarsmaktens tjänstehundar som kan förhindra angrepp eller terrorverksamhet genom att leta efter t ex. bomber och vapen - alla kan i förlängningen innebära ökad livskvalité och räddade människoliv. Men för det krävs att hunden passar för jobbet.Det är både generna, arvet och olika miljöfaktorer i den tidiga uppväxten som avgör egenskaperna hos en individ. Det är något som har visat sig gälla till exempel för råttor och primater. Studier på råttor har exempelvis pekat på att mängden omvårdnad en råtta får som liten (t ex hur mycket mamman slickar sina barn) påverkar dess egenskaper som vuxen. Och att ju mer omvårdnad de fått, desto mer stresståliga, mindre nervösa och mer nyfikna blev de. Även i studier på människor pekar resultaten i samma riktning. Men gäller detta även för våra hundar? För att öka kunskapen om och förståelsen för hur tidiga erfarenheter påverkar temperament, stress och arbetsförmåga hos våra blivande tjänstehundar i försvarsmakten har därför en rad olika studier på området genomförts.Den här avhandlingen fokuserar således på att undersöka vilka generella tidiga erfarenheter och faktorer i den tidiga uppväxtmiljön som tycks kunna vara med och påverka temperamentet hos våra tjänstehundar. Specifikt undersöker den hur tikens omvårdnad påverkar vissa egenskaper. Avhandlingen undersöker vidare hur stresståliga våra hundar är och hur detta yttrar sig i samband med de lämplighets test som hundarna genomgår i syfte att bedöma vilka individer som bör gå vidare till fortsatt träning efter ett och ett halvt års ålder.Resultaten i en studie visar att de hundar som bedömts som lämpliga vid lämplighetstestet något oväntat uppvisade ett högre påslag av stresshormonet kortisol, och i en annan studie att lämpliga hundar bedömts vara hyperaktiva/rastlösa och ha vissa svårigheter att ta det lugnt i hemmiljö. Detta samtidigt som de uppvisade en önskvärd temperamentsprofil vid uttagningsprovet, vilket kan antyda att dessa hundar är mer flexibla och motståndskraftiga mot stress, vilket skulle kunna vara resultatet av en lyckad avel.Vidare visade resultaten att det finns generella faktorer i den tidiga uppväxtmiljön, såsom tikens tidigare erfarenhet av att vara mamma, kullstorlek och när på året kullen föds, som är med och påverkar olika egenskaper. Den visar också att tikarnas sätt att ta hand om sina valpar varierade men var konsekvent under den första omvårdnadstiden på tre veckor och att det finns en koppling mellan mammans omvårdnads-stil och hur deras valpar blir som vuxna.Sammantaget visar avhandlingen att det finns faktorer i den tidiga uppväxtmiljön som påverkar temperamentet senare i livet på våra tjänstehundar.