Traveller information in support of the mobility of older people and people with disabilities. User and provider perspectives
Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Resenärsinformation utformad för att uppfylla behov och förväntningar hos enskilda resenärer är viktigt för att förbättra resandet i kollektivtrafiken bland äldre personer och personer med funktionsnedsättningar. Det övergripande syftet med den här avhandlingen är att bidra till kunskapen om behov och användning av resenärsinformation bland äldre personer och personer med funktionsnedsättningar och hur leverantörerna av resenärsinformation ser å implementering av sådan resenärsinformation. Fokus ligger på webbaserade resenärsinformationstjänster. Arbetet baseras på erfarenheter hos äldre personer, personer med funktionsnedsättningar och experter med ansvar för att implementera resenärsinformation för dessa grupper. Både kvalitativa metoder (intervjuer, fokusgruppsintervjuer, gruppdiskussioner, workshops) och kvantitativa metoder (enkäter) användes. Användningen av resenärs-informationstjänster har en positivt inflytande på resandet i kollektivtrafiken genom att öka upplevelsen av trygghet och säkerhet inför och under resan. Genom bättre tillgång resenärsinformation genom webbaserade resenärsinformationstjänster kan de som känner sig oroliga och otrygga inför en resa hitta vad de behöver för att bygga upp sitt självförtroende inför en resa. Detta stödjer dem som resenärer. Det vill säga att när äldre personer eller personer med funktionsnedsättningar reser i kollektivtrafiken vill de kunna göra det säkert och med självförtroende, antalet resor behöver inte nödvändigtvis öka. Således kan, åtminstone i teorin, begreppet motilitet ha högre relevans för just denna grupp av resenärer än begreppet mobilitet. Den resenärsinformation som efterfrågas visar att även om behovet av att planera och förbereda för en resa tycks vara lika viktig för hela gruppen av äldre personer och personer med funktionsnedsättningar som för undergrupper av dessa baserade på funktionella begränsningar, så skiljer sig användnadet av resenärsinformationen åt. På aggregerad nivå ligger fokus på komfortinformation medan den för undergrupperna ligger på tillgänglighet. Både komfortinformationen och tillgänglighetsinformationen gör det möjligt att bedöma vilken ansträngning det innebär att genomföra en resa, det vill säga att de båda är avgörande för valet att resa. Komfortinformationen fokuserar dock på det individuella valet att resa medan tillgänglighet informationen gör det möjligt att bedöma om resan alls är möjlig att genomföra. Slutligen, för att äldre personer och personer med funktionsnedsättningar ska kunna använda resenärsinformationen de efterfrågar måste denna implementeras. Den tröghet som finns i implementeringsprocessen undersöktes genom underliggande intressekonflikter som om de ges utrymme kan bidra till att skapa barriärer som hindrar implementering. Resultaten pekar på att det är ett verbalt problem i hur politik, lagstiftning och riktlinjer förmedlas vilket lämnar utrymme fört genomföra åtgärder som äldre resenärer och resenärer med funktionsnedsättningar behöver för ett självständigt liv och delaktighet i samhället. Slutligen visar denna avhandling även på vidare forskning inom alla dessa tre aspekter av resenärsinformation i den här avhandlingen.
KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)