Ledningsfunktion i omvandling : Om förändringar av yrkesrollen för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen

Sammanfattning: Under 1990-talet har många kommunala verksamheter ställts inför ökade kostnader av äldre- och handikappomsorgen och flera organisatoriska förändringar har genomförts. Nya problem och dess lösningar beskrivs ofta förlagda till chef- och ledarskapsområdet. Chefer och ledare inom offentlig verksamhet har under de senaste åren tillskrivits en nästan magisk betydelse för verksamheten genom att de förväntas hitta lösningar på organisatoriska problem. Denna avhandling handlar om tre olika tendenser till förändring och utveckling inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen som är gemensamma för flera kommuner. Den första är utvecklingen mot en marknadsorientering. Ett sätt att hantera detta har varit att försöka öka effektiviteten, bl.a. genom införandet av en så kallad beställar-/utförarmodell. I detta sammanhang har biståndshandläggarmodellen, dvs. åtskiljande av biståndsbedömning och verksamhetsansvar i en handläggarroll och en arbetsledarroll studerats. Den andra tendensen som kan ses som ett uttryck för förändring i organisationen är att allt fler vård-, omsorgspersonal som chefer på olika nivåer tycks uppleva en pressad arbetssituation och arbetsotillfredsställelse. Detta är bakgrunden till att införandet av flexiblare arbetsorganisation genom så kallade självstyrande grupper och årsarbetstid studerats. Den tredje tendensen som studerats i denna avhandling är decentralisering av socialtjänsten, dvs. delegering av beslut och utlokalisering av administrative enheter. Denna förändring kan knytas till ökade krav på ökad brukarmedverkan/inflytande från dem som använder sig av dessa tjänster, här äldre och personer med funktionshinder.Syftet med avhandlingen var att belysa hur politiker och chefer ser på och upplever chef- och ledarskap inom kommunal äldre- och handikappomsorg. Fokus sattes på hur kraven på, och arbetsinnehållet för första linjens chefer formuleras i tre organisationsformer.Avhandlingen innehåller tre former av empiriskt material. Den första är en enkätstudie till politiker och tjänstemän i ledande befattningar på olika nivåer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Den andra materialinsamlingen består av kvalitativa intervjuer med politiker och chefer på olika nivåer. Den tredje materialinsamlingen består av en dokumentstudie av kommunala dokument såsom riktlinjer och utvärderingar som ligger till grund för organisationsförändringarna. Analysmetoden, en kvalificerad innehållsanalys är inspirerad av diskursanalys och fokuserar på jämförelser mellan olika kommuner, mellan politiker och tjänstemän och mellan kvinnor och män.Resultatet visar att organisationsförändringarna gav oväntade effekter för chef- och ledarskapet och att förväntningar och krav på ledningsfunktionen skiljer sig åt mellan politiker och tjänstemän och mellan olika organisationer. Politiker och högre tjänstemän förväntar sig i första hand av arbetsledarna att de ska vara chefer för verksamheten, och anställda förväntar sig i första hand att arbetsledarna ska vara ledare. Lösningen tycks vara kompetensutveckling, men vilka kompetenser ska då dagens och morgondagens chefer inneha och utbildas i? Två mönster kunde urskiljas. Det första kan relateras till kraven på effektivitet och det andra kan relateras till kraven på kommunikation. Avhandlingen belyser villkoren för chef- och ledarskap där chefskapet trycks allt längre ner i organisationen. Det innebär dock inte att det inbyggda dilemmat, som består i att vara både chef och ledare försvinner ur organisationen. Någonstans i organisationens ledningsfunktion måste effektivitetsperspektivet och kommunikationsperspektivet mötas. Detta ska kanske ses som ett dilemma som inte går att upplösa ? enbart förlägga på olika nivåer i en verksamhet.