Vem blir matematiker?

Sammanfattning: Avhandlingen handlar om jämlikhet inom matematikutbildning oberoende av social bakgrund och kön. Inom dessa områden har två delfrågor studerats närmare. Jämlikhet oberoende av social bakgrund behandlas i artikeln Kapitaltillgångar enligt Bourdieu och synen på matematik, där den övergripande forskningsfrågan är följande. Förmedlas sambanden mellan matematikframgång och den ekonomiska, kulturella och sociala bakgrunden genom synen på och relationen till matematikämnet och matematisk kunskap? Hur kommer de olika kapitaltillgångarna, i enlighet med Bourdieus teorier, till uttryck i synen på matematik som ett kulturellt, praktiskt eller teoretiskt ämne? I studien, som är kvantitativ, används data från en enkätundersökning bland elever i gymnasieskolan som alla valt att läsa extra matematikkurser. För att bedöma synen på matematik som kulturellt, praktiskt och/eller teoretiskt ämne, användes i undersökningen följande tre aspekter på ämnet: matematikens historia, matematisk modellering samt matematikens inre struktur. Kapitaltillgångarna uppskattades utifrån svar på vissa nyckelfrågor. Det visade sig vid den statistiska analysen att metoden kunde användas som en förenklad metod för att mäta de sökta dimensionerna i kapitaltillgångarna. Även sambandet mellan kapitaltillgångarna och synen på matematiken analyserades statistiskt. Studien visar på ett samband mellan positiva kapitaltillgångar och framgång, bedömd med insikter om de tre aspekterna. Jämlikhet oberoende av kön behandlas i de två konferensbidragen, Is mathematics still a male domain? och Mathematics – a male domain?. Dessa bygger på Gender and Mathematics (GeMaprojektets) undersökningar och resultat. GeMa-projektets övergripande forskningsfrågor handlar om flickors/kvinnors och pojkars/mäns syn på matematikämnet som manligt, kvinnligt eller könsneutralt. Finns det skillnader i synen på matematik som ett könsneutralt område? Går det att hitta samband mellan det faktum att flickor, när möjlighet ges att välja, studerar mindre matematik än pojkar – och en syn på matematikämnet som ett manligt område? Undersökningens fokus ligger på vilka attityder som kan urskiljas - inte varför olika grupper visar olika attityder. Studien omfattade två omfattande enkätundersökningar bland elever från olika delar av landet och från grundskolans högstadium och två teoretiska program vid gymnasieskolan. Resultaten visade att en majoritet av eleverna betraktade matematiken som könsneutral men att det fanns grupper av elever som könsmärkte delar av matematiken som manlig eller kvinnlig. Betydande minoriteter ansåg exempelvis att det är vanligare att pojkar tycker om utmanande matematikproblem, tycker att matematik är lätt och behöver matematik i det framtida yrkeslivet. Flickor/kvinnor som grupp associerades, främst av sig själva, med negativa påståenden som att tycka matematik är tråkigt och svårt. Å andra sidan ansågs flickor/kvinnor arbeta hårt med matematiken. För flickor fanns inget samband mellan könsmärkning av ämnet och valet av gymnasieprogram. Däremot fanns det för pojkar ett samband mellan synen på matematiken som ett manligt område och valet av matematikintensiva gymnasieprogram. Delfrågan om social bakgrund ingår i det så kallade SOMA-projektet, SOciala faktorer och MAtematik. I avhandlingens inledande kappa har SOMA-projektet fått större utrymme än GeMaprojektet. Detta motiveras dels av att studien är min egen dels av att GeMa-projektet utkommit med både rapporter och artiklar där tidigare forskning, teorier, resultat med mera finns utförligt beskrivna.