Shards of Iron Age Communications. A ceramological study of internal structures and external contacts in the Gudme-Lundeborg Area, Funen during the Late Roman Iron Age

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Målet för ceramologisk forskning är att studera och beskriva keramikhantverkstraditioner : krukmakarna, deras produktion och sociala organisation samt användningen af keramikprodukterna. Kunskapen om keramiken gör det möjligt också att studera de mänskliga handlingarna, som keramiken tog del i. Den föreliggande avhandlingen söker att avtäcka kontakt-mönstre mellan olika typer av samtida fyndplatser inom ett begränsat område genom en ceramologisk av keramik från dessa platser. Keramik från boplatser, gravplatser och en handelsplats daterade till perioden 200 f. Kr. till 900 e. Kr. inom Gudme-Lundeborg-området på SÖ-Fyn, Danmark blev utvalt som material. Undersökningen är dock begränsat till keramiken från sen Romersk Järnålder (200-400 e.Kr.). De viktigaste platserna är boplatserna vid Gudme och Brudager, den stora urngravplatsen Møllegårdsmarken och handelsplatsen vid Lundeborg. De centrala frågeställningar var : Tog folk från "centret" i Gudme med sig egen keramik till handelsplatsen eller tillverkade de keramiken, som de behövde under deras vistelse på handelsplatsen, på plats? är det möjligt genom överensstämmande keramikformer och - gods att påvisa Gudme-boernas användning av Møllegårdsmarken som gravplats?. Finnas keramisk belägg för kontakter mellan andra fyndplatser i området? Efter en registrering och statistisk bearbetning av keramikens teknologiska variabler, blev ett representativt urval uttaget till laborative analyser. Analyserna av keramiken omfattade petrografiska analyser av tunnslib och termiska analyser. På enstaka skärvor gjordes diatomé-analyser (H.Håkansson). Dessutom gjordes kornstorleksanalys och XRD-analys (S. Olsson) på insamlade lerprov. Resultaten visade, att folk från boplatsen vid Brudager hade utnyttjat en typ av lera som finns i närheten av handelsplatsen till en del av deras egen keramik och med stor sannolikhet också hade gjort keramik på själva handelsplatsen ev. till försäljning. De keramiska kontakterna visade dessutom att Brudagerboerna hade använt såväl deras egen lokala gravplats som den stora centrala Møllegårdmarken till begravningar. Bortsett från slutet av perioden fanns det däremot ingen klara keramiska kontakter mellan "centret" Gudme och handelsplatsen vid Lundeborg. Undersökningens resultat bidrar till bilden av ett komplext järnålderssamhälle.