Kungamakt och bonderätt : om danska kungar och bönder i riket och i Göinge härad ca 1525-1640

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Under tidigmodern tid utvecklades på kronans gods i Danmark en interaktion mellan bönderna och överheten som byggde på intressegemenskap och en tvingande omsorgspraktik. Den nödvändiga samlevnaden mellan styrande och styrda utmärktes av interdependens och intersubjektiva lösningar på konflikter. Detta system framväxte som en nödvändighet för att minska effekterna av böndernas oförmåga att erlägga skatter och andra avgifter vid olika svårigheter. Den materiella aspekten inom denna basala samlevnadsform är klart artikulerad, liksom tanken om ömsesidighet som balanserade böndernas plikt att tjäna och deras rätt till hjälp vid kriser. På lokalsamhällelig nivå och under speciella omständigheter utvecklades stundom en mer sofistikerad interaktion mellan kronan och bondemenigheterna. I Göinge härad, beläget vid gränsen mot Sverige, fick bönderna under 1500-talet utökade rättigheter och privilegier till följd av likaså utökade plikter. Befolkningen hade bland annat viktiga gränsvärnsuppdrag under det nordiska sjuårskriget mot Sverige. Det var en följd av det decentraliserade danska försvarssystem som rådde under 1500-talet. Den danska kronan hade också ett näringspolitiskt intresse av den nordskånska skogsbygden och det råmaterial som fanns där. Bönderna kunde stundtals profitera på handeln med kronan. Under Christian IV:s styre påbörjades en centraliseringsprocess som underminerade den tidigare speciella strukturen i Göinge. Häradet blev en integrerad del av den tidigmoderna danska staten, även om vissa lokala särdrag alltjämt levde vidare under det inledande 1600-talet.