Omission de l'article et du pronom sujet dans le français abidjanais

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Denna avhandling bygger på en korpus (Corpus Jabet) av intervjuer som genomfördes med vuxna talare 1996 i Abidjan, Elfenbenskustens största stad och ekonomiska medelpunkt. Informanterna har delats in i tre grupper efter sociolingvistiska kriterier, där skolgång med franska som undervisningsspråk är det väsentligaste: ingen eller ytterst lite skolgång (Grupp A1), avslutat motsvarande mellanstadium (Grupp A2) och minst avslutat motsvarande högstadium (Grupp A3). Ivorianerna har jämförts med en grupp talare med liknande utbildningsnivå som grupp A3 vilka intervjuades på liknande sätt i Frankrike (Grupp F). Korpusen och talarna beskrivs utförligare i kapitel tre. Syftet med arbetet är att undersöka utelämningar av artiklar och av subjektspronomina i den franska som talas i Abidjan. Detta urval motiveras med att artikelutelämningen, å ena sidan, tycks uppfattas av ivorianerna själva som ett särdrag i deras språk, medan de, å andra sidan, verkar omedvetna om pronomenutelämningen, vilket gör dessa till intressanta fenomen att undersöka. De artikellösa substantiven (NSD) och de subjektslösa predikaten (SujNuls) som åsyftas står i motsats till såväl standardfranskan som till talad vardagsfranska i Frankrike. Nedan återges ett exempel på vardera utelämning som markerats med Ø: i (01) är det partitiva artikeln som har utelämnats av talaren EDG och i (03) subjektspronominet av talaren EVE : (0.1) et puis ça va pousser grandi(r) comme ça, et puis ça fait Ø petit petit mil comme ça. ('och sedan kommer det att växa bli större så, och sedan blir det (Ø) små små hirs'). (0.3) quand elle voit sa grand-mère, Ø parle fanti avec elle. ('när hon träffar sin mormor, talar Ø fanti med henne'). I det första kapitlet behandlas Abidjanfranskan med utgångspunkt från tidigare forskning i ämnet. Likheter med drag i pidgin- och kreolspråk berörs. Med anledning av Manessys verk (i synnerhet 1995) kan man tolka vissa drag, såsom utelämnandet av artikeln framför substantiv i generisk bemärkelse och utelämnandet av subjektspronominet i seriella verbkonstruktioner, som utmärkande för ett afrikanskt sätt att gestalta omvärlden. Vidare redogörs här för språksituationen i Elfenbenskusten. De inhemska språken, över 60 till antalet, kan delas in i fyra språkfamiljer. De flesta talarna i denna korpus tillhör gruppen agni-baoulé. I Abidjan finns också många immigranter från de fattiga intilliggande grannländerna. Några av de intervjuade härstammar från Burkina Faso. Franskan är emellertid det enda officiella språket och har hög status. Under en längre fredlig och blomstrande period sedan landet blivit självständigt har närvaron av förhållandevis många fransmän också varit betydande för det franska språkets utbredning. Med tanke på språkets betydelse för möjligheterna att livnära sig i Abidjan, tillägnar man sig snabbt 'le français de la rue' ('franskan på gatan'), en muntlig variant som således påverkas av den mångkulturella omgivningen. I det andra kapitlet behandlas franskans utveckling i typologiskt, diakroniskt och pragmatiskt avseende. Enligt Longobardis hierarki (2000), tillhör den moderna franskan dem bland världens språk som sällan har artikellösa substantiv. Artiklar såsom den partitiva och den för obestämd plural får anses vara markerade drag. I språk som har färre restriktioner kännetecknas de artikellösa substantiven ofta av vissa syntaktiska och semantiska drag: Dessa substantiv är sällan subjekt med placering framför predikatet. De är ofta massord eller obestämda pluraler som står i generisk eller icke-specifik bemärkelse. Informanternas huvudsakliga språk, baoulé, anses tillhöra den senare språktypen. Predikat utan föregående subjektspronomen förekommer likaså mycket sparsamt i franskan, medan en sådan möjlighet finns i den seriella verbkonstruktionen i baoulé. Bland de allmänna pragmatiska kriterier som kan medverka till att funktionsord utelämnas hänvisas här bl.a. till teorier från Lambrecht (1994). En viktig princip är att en är referent, som introduceras för första gången i ett samtal, vanligen kräver en fylligare språklig klädnad, ofta substantiv med artikel, än en referent som upprepas och alltså redan är aktiverad i åhörarens medvetande. Där kan ofta pronomen räcka som referens. Man kan samtidigt förvänta sig fler utelämningar av funktionsord hos aktiverade referenter. Analyserna av nominal- och pronomenreferenser redovisas i kapitlen fyra och fem. Resultaten stöder i stort de primära hypoteserna att utelämningarna är mest frekventa hos grupp A1 där talarna är analfabeter, och minskar hos grupp A2, för att nästan försvinna hos grupp A3. Fransmännen, å andra sidan, saknar helt utelämningar av artiklar och subjektspronomen där kontexten så kräver. Detta är särskilt tydligt vad gäller artikelutelämningarna som också är det vanligare fenomenet av de två undersökta. När det gäller utelämningarna av subjektspronomina, finns inga avgörande skillnader mellan grupperna A1 och A2, eftersom en av A2-talarna har det individuellt största antalet sådana utelämningar. För övrigt visar dock resultaten på samma tendenser. Övriga hypoteser angående artikellösa substantiv har formulerats enligt de semantiska, syntaktiska och pragmatiska kriterier som redovisats i teoridelen. Resultaten bekräftar huvudsakligen de semantiska. Hos grupp A1, finner man att ungefär hälften av massorden och ungefär hälften av substantiv med generisk eller icke-specifik bemärkelse saknar artikel. Nedan presenteras ett exempel av vardera: (4.22) 'BER:vous connaît Ø maïs? . ('Ni känner till (Ø) majs?') (4.34) 'CAR: en revenant au village bon, on prend quelque chose, des fois un morceau de taro ou bien une banane, Ø dépose sur la tê(te), ou bien Ø igname(s), puis on vient au village. ('När vi går hemåt mot byn, så tar vi med oss något (att äta), ibland en bit taro (= en slags rotfrukt) eller en banan, Ø placerar på huvudet, eller (Ø) jams/rot, sedan kommer vi till byn'). Däremot tycks inte placering eller grammatisk funktion i satsen spela någon avgörande roll för A1, medan en sådan tendens kan skönjas hos talarna i grupp A2 som dock inte har så många förekomster av utelämningar att slutsatser kan dras. Att artikelutelämningar oftare skulle ske på grund av att referenterna redan är aktiverade begrepp i samtalet har inte kunnat bekräftas kvantitativt för någon av grupperna A1 eller A2. Däremot visar den kvalitativa analysen på att artikeln ofta är utsatt när en okänd (inaktiv) referent introduceras men utelämnas när samma referent upprepas som redan aktiverad. Detta är emellertid inte alltid fallet. I enlighet med Hattigers resultat (1983) tycks vissa substantiv, ofta förekommande i det abidjanska vardagslivet, systematiskt uppträda artikellösa. I min korpus är dessa substantiv inte identiska med dem i Hattigers, men de tillhör förvisso mycket frekventa ämnesområden i texterna ('språk/skola', 'livsmedel' och 'arbete/yrke'). Vid substantiv tillhörande dessa områden utelämnade grupp A1 artikeln i 54% av fallen och grupp A2 i 15% av fallen, vilket är avsevärt högre än vid andra substantiv. Särskilt ofta var artikeln utsatt vid substantiv som refererar till levande varelser. Som man kunde förvänta sig i enlighet med tidigare forskning, förekommer också i denna korpus utelämningar av subjektspronomen i konstruktioner som liknar den afrikanska seriella verbkonstruktionen. I exempel (4.34) ovan finns, förutom artikelutelämningen, en subjektsutelämning före predikatet dépose (=placerar) som förekommer i en serie av händelser. Nedan presenteras ytterligare ett sådant exempel: (5.39)'EDG: tu vas prend les boîtes Ø pliE ça , bon et puis tu enlèves les [/] les fruits là. maintenant ça a arrivé [?] Ø manger. ('du tar lådorna Ø stöter det nå och sen tar du av fröna där. nu har det kommit (Ø) mat'). Andra kontexter för utelämning av subjektspronomen har anförts av Ploog, vars korpus även samlats in under andra hälften av 1990-talet. Det finns inte mycket belägg för dessa i min korpus, men väl för en ny kontext som kallats repris eller upprepning och utgör den mest frekventa av förekomsterna (10 av 18 fall). I en föregående sats uttrycks ett subjekt och ett predikat av talaren själv eller av intervjuaren. Samma predikat med eller utan ett kompletterande upprepas sedan utan subjektspronomen, såsom framgår av följande exempel: (5.29a-b)'INT: alors quand vous étiez petite vos parents ont parlé baoulé avec vous? 'CAR: oui Ø parlaient le baoulé Ø comprenaient pas le français . ('alltså när ni var liten, pratade era föräldrar baoulé med er? ja Ø pratade baoulé Ø förstod inte franska '). Som slutsats konstateras att de artikellösa substantiven och de subjektslösa predikaten är karaktäristiska drag för Abidjanfranskan men uppträder i olika hög grad efter talarnas utbildningsnivå. Vidare föreslås att strukturer från afrikanska språk har överförts till Abidjanfranskan och att spridningen av dessa till nya kontexter samverkar med generella språkutvecklingstendenser, såsom undvikande av markerade drag och redundant morfologi.