Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life

Sammanfattning: Det finns idag ett ökat medvetande om hur hälsa, ohälsa och vård påverkar livskvaliteten. Utveckling av olika hälsomått och livskvalitetsinstrument är ett växande forskningsområde där det är individens upplevelse i samband med ett visst tillstånd man undersöker. Sådana instrument har många användningsområden dels i direkta vårdsammanhang, dels i olika forskningsprojekt. Att uppnå förbättring avseende funktion, estetik och livskvalitet för patienterna, samt att kunna påvisa detta är betydelsefulla mål inom tandvården. Avhandlingen, som är baserad på fem delstudier, syftar till att utveckla metoder för att mäta oralt relaterad livskvalitet, orofacial funktion och orofacial estetik. Delstudie I. Ett av de mest välstuderade oralt relaterade livskvalitetsinstrumenten är Oral Health Impact Profile (OHIP) som innehåller 49 frågor, i 7 undergrupper. Med vetenskaplig översättningsmetodik utvecklades en svensk version, OHIP-S och denna testades på 145 patienter i fem kliniskt skilda grupper. Data presenteras som stödjer god reliabilitet och validitet. Delstudie II. Käkfunktions-skalan (JFLS) utvecklades och 132 patienter från fem diagnostiska grupper deltog. En expertgrupp identifierade 52 frågor avseende begränsad käkfunktion och med Rasch-metodologi värderades och reducerades antalet frågor. Instrumentet som omfattar 20 frågor uppvisar goda psykometriska egenskaper. Även en kortare version JFLS-8 kan användas som en övergripande skala. Delstudie III. Beskriver hur Orofaciala Estetik-skalan (OAS) utvecklades. Efter att det teoretiska begreppet Orofacial estetik definierats, intervjuades protetikpatienter utifrån foton av sig själva, vilket genererade 28 preliminära frågor. Efter att en fokusgrupp reducerat antalet frågor till 8 genomfördes ett pilottest, och därefter utarbetades det slutgiltiga instrumentet bestående av 8 frågor rörande utseende: Ansikte, Profil, Mun, Tandrad, Tandform, Tandfärg, Tandkött och Övergripande intryck. Exploratorisk faktoranalys stödjer OAS unidimensionalitet och instrumentet är översatt till engelska. Delstudie IV. De psykometriska egenskaperna hos OAS utvärderades på 119 patienter från fyra grupper (estetiska problem, funktionella problem och två ålders- och könsmatchade kontrollgrupper). God reliabilitet och validitet kunde påvisas för OAS. Delstudie V. Normativa värden för OAS erhölls från en större postal nationell enkätundersökning (N=3000). Av de 1406 individer som svarade på enkäten hade 1159 besvarat samtliga frågor. Signifikanta skillnader fanns för ålder, kön, självrapporterad oral och generell hälsa för OAS. Andelen individer som rapporterade att de var ”mycket nöjda”(10 poäng) varierade mellan 17 % (”färgen på tänderna”) och 30 % (”ansiktets utseende” och ”profil”). De utvecklade instrumenten förefaller lämpade för fortsatt forskning och som kliniska mätvariabler i populationer med funktionella och estetiska behov, såsom protetikpatienter.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)