Programmeringens intentionala objekt : Nio elevers uppfattningar av programmering

Sammanfattning: I dagens postmoderna samhälle är väsentliga delar i vårt arbete relaterade till datorer i någon form. Robotiseringen inom industrin utgör ett exempel på hur det mänskliga arbetet förskjutits från det konkret fysiska till att bestå av programmering och övervakning av produktionsprocesser. Denna utveckling ställer nya krav på både utbildning och rekrytering av arbetskraft, något som visat sig vara svårt eftersom intresset för tekniska utbildningar är svagt i Sverige, trots stora satsningar på ökad rekrytering inom de tekniska utbildningarna.I föreliggande studie presenteras forskningsfrågan: Vad riktar eleverna sin uppmärksamhet mot i sina beskrivningar av programmeringshandlingen? Studien är en del av en kartläggning av hur elever begreppsbildar då de arbetar med programmerbart konstruktionsmaterial i teknikundervisningen. Arbetet med programmerbara robotar i skolan är ett exempel på hur tekniska komponenter integreras med datorstött lärande för att ge eleverna en bild av teknik som fenomen i samhället och som introduktion till datorarbete inom skola.Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom livsvärldsfenomenologi med metodisk ansats i fenomenografi. Ett grundläggande begrepp inom fenomenologi och även för denna studie är intentionalitet. Centralt är också uppfattningsbegreppet så som det används inom fenomenografi. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad elever i skolår 8 och 9 riktar sin uppmärksamhet mot när de programmerar – hur elevernas intentionala objekt visar sig när de beskriver sina program.Analysen har resulterat i fyra beskrivningskategorier av elevernas intentionala objekt. Programmeringshandlingen beskrivs med uppmärksamheten riktad mot: Systematisk indelning av programmet, att komma ihåg tidigare programlösningar, robotens rörelser och att lösa uppgiften.