Att lära, att göra, att klara: Förmedling av datortekniska hjälpmedel till barn medsynnedsättning. Från förskrivning till vardaglig användning iskola och hem

Sammanfattning: Förmåga att använda informations- och kommunikationsteknik framhålls numera ofta som en förutsättning för delaktighet på lika villkor i samhällslivet. Nära förknippat med detta är de insatser som görs för att överbrygga digitala klyftor i samhället. IKT har gjort deltagandet i samhällslivet mer möjligt för personer med synnedsättning. Tillgång till teknik innebär dock inte alltid att den kan användas i vardagen. I denna avhandling analyseras den förmedlingsprocess som sker när barn med grav synnedsättning, genom förskrivning på syncentraler, får tillgång till datortekniska hjälpmedel, samt hur barnen därefter tillägnar sig tekniken genom att ,med olika stödpersoners hjälp, använda den i skolan och hemmet. Åtta barn (mellan 7-18 år) från två syncentralers upptagningsområden deltog i studien, tillika med deras föräldrar, stödpersoner i skolan samt personal (datortekniker och anpassningslärare) från syncentralerna. Undersökningsmaterialet har samlats in genom intervjuer, samtal och observationer. Barnen har skrivit aktivitetsrelaterade dagböcker. Förmedlingsprocessen involverar många personer från flera organisationer och är utsträckt i tid och rum. Olika rationaliteter ställs mot varandra när professionellt verksamma från syncentral och skola, tillsammans med föräldrar ska möjliggöra för barnen att ta tekniken i bruk. Med utgångspunkt från datorn som hjälpmedel diskuteras tre projekt vars mål är viktiga för barnet att nå: att lära sig, att bli socialt delaktig och att bli självständig. Dessa projekt står ofta i konflikt med varandra, till exempel barnens önskan att träna på datorn samtidigt som de vill leka med sina kamrater. Med en tidsgeografisk ansats analyseras situationer där konflikter uppstår, samt vilka avvägningar och försök till samordning som görs av de inblandade parterna. Skolan utgör ett område där den övergripande samhälleliga ambitionen om ett liv på lika villkor ska konkretiseras. Analysen pekar på att uppmärksamhet bör riktas såväl mot den individcentrerade kompensatoriska användningen av tekniska hjälpmedel, som mot skolans uppläggning av undervisningen (strukturell förändring för tillgänglighet). Ett helhetsperspektiv på förmedlingsprocessen möjliggör långsiktig planering där tidsrumsliga dimensioner beaktas och dess fragmentering minskas.