Att skapa drivkrafter för lärande och förändring : En studie om jämställdhetsintegrering och dess förutsättningar i en kommun

Sammanfattning: Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i Sverige. Trots att strategin använts i drygt 20 år finns relativt lite forskning om praktiskt arbete med jämställdhetsintegrering. Syftet med denna avhandling är att, utifrån ett lärperspektiv, som har sin grund i verksamhetsteori, studera och bidra med kunskap om jämställdhetsintegreringsarbete och dess förutsättningar i en kommun. I studien görs en empirisk analys av jämställdhetsintegreringsarbetet i en kommun, som bedömts ligga i framkant när det gäller arbete med jämställdhetsintegrering. Avhandlingens frågeställningar är: 1. Hur organiseras och genomförs jämställdhetsintegreringsarbetet i kommunen? 2. Vilka förutsättningar underlättar respektive försvårar jämställdhetsintegreringsarbetet i kommunen? Kommunen deltog under tiden för insamlingen av data (2011 – 2013) i Program för Hållbar Jämställdhet, regeringens hittills enskilt största jämställdhetssatsning. Studien genomfördes utifrån en interaktiv forskningsansats i form av en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen baseras på intervjuer med 36 personer som representerade olika nivåer och funktioner i kommunen. I analysen har kommunens arbete med jämställdhetsintegrering studerats som en relation mellan två verksamhetssystem. Det ena verksamhetssystemet utgjordes av kommunkoncernen med två förvaltningar i fokus och det andra av den utvecklingsorganisation som utformades. Resultaten visar att utvecklingsorganisationen i hög grad bidrog till jämställdhetsintegreringsarbetet i kommunen, då det över tid uppstod olika motsättningar mellan de två verksamhetssystemen. Dessa motsättningar kan sägas ha satt igång expansiva lärprocesser, vilka bidrog till att arbetet med jämställdhetsintegrering påbörjades, och givet vissa förutsättningar, hölls vid liv. Motsättningarna kan ses som förutsättningar som både underlättade och försvårade jämställdhetsintegreringsarbetet. Motsättningar identifierades mellan politiska intentioner och lokalt utvecklingsarbete, mellan abstrakt och konkret jämställdhetsintegreringsarbete och i form av emergenta (framväxande) motsättningar. I studien dras några slutsatser. Den första är att planerade interventioner som sätter igång ett expansivt lärande behövs för att driva och fördjupa arbete med jämställdhetsintegrering. Sådana interventioner kan skapa motsättningar inom verksamheterna. Verksamheternas förmåga att hantera motsättningarna är avgörande för verksamheternas utveckling. En andra slutsats är att planerade stödaktiviteter är en förutsättning för att hantera de motsättningar som skapas av de planerade interventionerna. En handlingsberedskap behövs även för att ta hand om de oplanerade motsättningar som växer fram (emergenta), vilka annars riskerar att försvåra arbetet. Genom att skapa och hantera motsättningar inom verksamheter kan expansiva lärprocesser sättas igång, vilka i sin tur kan bidra till att verksamheterna, och inte enstaka individer förändras, vilket ökar möjligheterna att ge en mer jämställd service. Eftersom både yttre och inre tryck ofta saknas eller är svagt när det gäller jämställdhetsarbete är behovet av att skapa drivkrafter för arbetet stort.