Konsten att leva länge : föreställningar om livets förlängning i handböcker 1700-1930

Sammanfattning:

Drömmen om evigt liv och evig ungdom är inte ny. Föreställningarna om vägen dit är ungefär desamma idag som för 300 år sedan. Men de tekniska möjligheterna har vidgat gränserna.Att förbli ung, eller åtminstone se ung ut, är ett ideal som växer sig allt starkare. Åldrande och död ska bekämpas, att hålla sig ung och att leva länge är viktigt. Det gäller att träna och sköta sin hälsa.Det kan förefalla vara ett modernt ideal, men det är det inte. Människans kamp för att förlänga livet, och drömmen om evig ungdom, har rötter långt bak i historien. Uppfattningarna om hur man ska nå dit har också stått sig förvånansvärt väl genom tiderna.- Grunden i de praktiska råden är sig lika från 1700-talet och fram till våra dagar. Det handlar om att äta och dricka måttligt, leva naturligt, sova ordentligt, motionera, leva lantliv och andas frisk luft, säger Janicke Andersson, som disputerar vid Tema äldre och åldrande, Linköpings universitet. Hon har studerat historiska handböcker om hur man förlänger livet och jämfört dem med dagens debatt och rådgivningsböcker.

På 1700-talet var uppfattningen att människan hade en optimal ålder, ända upp till 250 år (som sades vara patriarkernas ålder) och att vi hade degenererat och därför levde betydligt kortare. Det borde gå att uppnå den optimala åldern igen genom att leva rätt.Idag finns ingen bortre gräns för hur länge vi tror oss kunna leva. Inrättningar som Immortality institute, Life extension institute och föreningar som Transhumanisterna arbetar för ett längre eller t o m evigt liv här på jorden. Med transplantationskirurgi kan vi byta ut utnötta kroppsdelar, hormoninjektioner och piller ska bromsa åldrandet, och döda kan frysas ned i förhoppning om att tinas upp igen den dag det blir tekniskt möjligt att få liv i dem.Att sköta sin hälsa och sträva efter att leva länge har blivit en fråga om moral. Budskapet är att med rätt livsstil går det att förhindra åldrandet och behålla sitt unga utseende. Skröplighet blir därför ett tecken på moraliska brister. Själva livsförloppet har blivit ett personligt projekt som handlar om självkontroll och självdisciplin. Det gäller inte bara att leva länge, utan också att leva aktivt. Successfull ageing och Active ageing är rörelser i tiden.”Hur man åldras styr man själv. Det är på dig det beror hur du hanterar situationen” heter det i en modern handbok.Tidigare användes religionen för att underbygga detta budskap. Endast som god kristen kunde man uppnå ett långt liv. Idag har hälsorörelser övertagit mycket av denna gamla retorik. De populära stenåldersdieterna, exempelvis, bygger på uppfattningen att vi har förlorat ett paradisiskt tillstånd, Edens lustgård, som vi kan hitta tillbaka till.

Vi vill uppnå det eviga livet, men vi vill göra det här på jorden och själva bestämma spelreglerna, skriver Janicke Andersson.