Essays in Empirical Expectations

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Denna avhandling undersöker de svenska hushållens förväntningar, approximerade av de enkätfrågor som ligger till grund för Konjunkturbarometern. Data har tillhandahållits av Konjunkturinstitutet, och täcker åren 1995-2011. Det första kapitlet utgör en introduktion till ämnet. I kapitlet relateras en del av den mycket stora forskningslitteraturen till avhandlingens övergripande syfte, som är att undersöka rationella egenskaper i empiriska förväntningar. I det andra kapitlet presenteras resultaten från tester att förväntningar formas rationellt, så som forskningslitteraturen framställer den konventionella hypotesen om rationella förväntningar. Resultaten tyder på att grupper bildar förväntningar icke-rationellt. Tillförlitligheten i dessa resultat är diskutabla. Det tredje kapitlet presenterar resultaten av en studie som kvantifierar effekterna av den svenska Riksbankens pressmeddelanden för förändringar i reporäntan, inklusive penningpolitiska rapporter, på svenska inflationsförväntningar. Under vissa antaganden kan resultaten tolkas som att förväntningar reagerar asymmetriskt och inte på ett klassiskt rationellt sätt, samtidigt som metoden undviker svagheterna i de konventionella tester som utförs i det andra kapitlet. Resultaten indikerar att effekterna av pressmeddelanden är asymmetriska (där inflationsförväntningar reagerar endast på sänkta reporäntor), robusta och mycket kortvariga. Det fjärde kapitlet, som är författat med Ola Bengtsson, granskar stiliserade fakta om entreprenörers påstådda irrationella optimism. Forskningen kring entreprenörers personlighetsdrag har generellt konstaterat att entreprenörer är optimistiska, men även irrationella. Vi finner motstridiga resultat genom att använda entreprenörers (egenföretagares) 12 månaders förväntningar om den svenska ekonomins framtida tillstånd som ett mått på optimism. När vi granskar prognosfelen ser vi att entreprenörer gör mindre absoluta prognosfel än icke-entreprenörer. Detta tolkar vi som att entreprenörer besitter en lägre grad av irrationell optimism, och istället kan icke-entreprenörer besitta en större grad av irrationell pessimism, i relativa termer.