Förskolans utbildning utifrån barns rätt till stöd

Sammanfattning: Licentiatuppsatsen handlar om förskolans utbildning utifrån barns rätt till stöd. Barns möjligheter till relationer, samspel och interaktion med sin omgivning påverkas av de förutsättningar som finns och skapas. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare och rektorer beskriver sin förståelse av förskolans utbildning utifrån barn som anses vara i behov av särskilt stöd. I studien används en hermeneutisk forskningsansats tillsammans med ett systemteoretiskt perspektiv utifrån Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell (Bronfenbrenner, 1979, 1994) och bioekologiska modell (Bronfenbrenner & Morris, 2006).Semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Totalt har 15 intervjuer genomförts med åtta rektorer och sju förskollärare. Studiens resultat visar att respondenterna anser att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd men de har samtidigt svårt att definiera vilka barn som är barn i behov av särskilt stöd. De menar att alla barn, tillfälligt eller långvarigt, kan vara barn i behov av särskilt stöd och att barnen inte behöver ha någon funktionsnedsättning eller diagnos för att behöva stöd. Resultatet visar också att rektorer och förskollärare beskriver flera organisatoriska förutsättningar i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Rektorns ledarskap och hur det specialpedagogiska stödet organiseras i förskolan är exempel på organisatoriska förutsättningar. Pedagogiska strategier handlar till exempel om hur förskollärare arbetar nära barnen för att kunna se vad om händer i barngruppen och för att kunna ge stöd till barnen om det behövs. Den komplexitet som framträder i resultatet på samhälls-, organisations-, grupp- och individnivå skapar både möjligheter och utmaningar att möta alla barn och att utveckla en likvärdig utbildning i förskolan.