Health and quality of life during years at University : Studies on their development and determinants

Sammanfattning: Övergången till och livet under universitetsåren innebär en känslig utvecklingsperiod för många unga vuxna. Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen om universitetsstudenters hälsostatus och livskvalitet, om hur dessa påverkas och hur de i sin tur påverkar studenternas akademiska prestation. Avhandlingen baseras på fem artiklar och omfattar både tvärsnitts- och longitudinella studier. Studiebasen består av heltidsregistrerade studenter vid Linköpings universitet under perioden 1998 2001. Den första undersökningsgruppen utgörs av samtliga studenter som påbörjade sina studier vid något utbildningsprogram under läsåret 1998/99 (n=3.229, svarsfrekvens 70 %), och den andra gruppen av dem som fortfarande var registrerade två läsår senare (2000/01) och som deltog i den första undersökningen (n=1.160). Grupperna undersöktes med hjälp av självadministrerade frågeformulär vid slutet av vårterminerna 1999 och 2001. Det visar sig att förstaårsstudenterna skattar sin fysiska, psykiska och allmänna hälsa som i stort sett bra eller mycket bra . De vanligaste upplevda symtomen är trötthet, oro och koncentrationssvårigheter. Livskvalitet har ett starkare samband med självskattad psykisk hälsa än med självskattad fysisk hälsa. Studenterna skattar sin allmänna hälsa och livskvalitet lägre än sina yrkesverksamma jämnåriga. Den stora majoriteten av studenter som skattar sin allmänna och psykiska hälsa som bra efter sitt första år vid universitetet håller fast vid denna skattning två år senare. Under studieåren vid universitetet är berusningsdrickande inte helt oväntat vanligt förekommande. Alkoholkonsumtion verkar emellertid inte vara någon bra bestämningsfaktor för självskattad hälsa. Däremot är tobakskonsumtion, om än relativt sällsynt, en stark prediktor för mindre-än-bra allmän och psykisk hälsa vid det tredje universitetsåret. Det finns genomgående könsskillnader i hälsostatus, hälsoriskbeteenden och upplevd livskvalitet. Kön är däremot en svag bestämningsfaktor för mindre-än-bra hälsa, både allmän och psykisk, samt av akademisk prestation. De faktorer som anses orsaka stress är likartade under det första och tredje året vid universitetet. De orsaker till stress som uppges som vanligast är att inte klara av sina studier och "dålig ekonomi . Att inte klara av sina studier , tankar på framtiden och ensamhet är starka bestämningsfaktorer för mindre-än-bra allmän och psykisk hälsa. Det är dock relativt få av de studerade faktorer som påverkar den akademiska prestationen. De som är av någon större betydelse varierar, beroende på studieprogrammets längd. En upplevd bristande förmåga att klara sina studier, utgör ändå ett påtagligt hinder för att ha avlagt examen inom samtliga program (mättes november 2001), och för dem som deltog i de längsta programmen redan 1999. De faktorer som har betydelse för om man ej förblir heltidsstuderande är oftast av relationskaraktär. Att känna sig ensam både under det första och tredje året, samt att uppleva sig otillräcklig för sin familj under det tredje året, ökar risken att inte vara heltidsstuderande vid slutet av år 2001. Denna studie bör replikeras i en bredare studentpopulation, eftersom den ger möjlighet till en omfattande och representativ kartläggning av studenters hälsa och livskvalitet samt om dessa faktorers utveckling och konsekvens över tid. Detta kan i sin tur användas som underlag för förändrings- och förbättringsprocesser på flera beslutnivåer. Transition into and life at university represent a critical period in the formation of the life-pathways of many young adults. The aim of this thesis is to increase knowledge about the health status and quality of life of university students, and also their determinants and impact on academic achievement. The thesis comprises five studies, three of which are cross-sectional and two longitudinal. The study population consists of students registered full-time at Linköping University in Sweden. Students who started on a program in the academic year 1998/99 make up the first study group (n=3,229, response rate 70%), and those who were still registered two years later (2000/2001) and took place in the first survey comprise the second (n=1,160). The groups were surveyed by means of self-administered questionnaires at the end of the spring terms 1999 and 2001. It appears that first-year university students rate their physical, psychological and general health as good or very good in large proportions. General and physical self-rated health show the strongest inter-correlation among the health measures. The most frequently perceived symptoms are tiredness, anxiety and difficulty in concentrating. Students quality of life is more strongly associated with their self-rated psychological health than with self-rated physical health. They rate their general health and their quality of life lower than their working peers. The vast majority of students who rate their general and psychological health as good after their first year of university maintain that assessment two years later. Binge drinking is common in the first year, and also two years later. Alcohol consumption, however, is not a good predictor of self-rated health. By contrast, use of tobacco, though not highly prevalent among students, is a predictor of less-than-good general and psychological health during the third year of university. There are consistent gender-based differences in health status, health-risk behaviors and perceived quality of life. Also, gender is a week predictor of less-than-good health, general and psychological, and also of several aspects of academic achievement. Sources of stress are very similar, in order and in magnitude, during the first and third year at university. The two most frequent sources are not coping academically and poor finances . Not coping academically , doubts about the future and loneliness are strong predictors of less-than-good general and psychological health. The factors that impact on obtaining a degree or on not remaining a full-time student are not that many, and the ones of importance vary in kind according to length of program. Perceived inadequacy in academic coping is a substantial barrier to students obtaining a degree on all programs when measured in 2001, and to those on the two longest kinds of program even in 1999. The factors that impact on not being a full-time equivalent student are mostly of a relational nature. Feeling lonely in both the first and the third year and feeling inadequate for the family in the third year increased the risk of not being a full-time equivalent student at the end of 2003. Replication of the study in a wider student population is important because identification of students health problems on a large scale will have implications for higher-level decision-making.