Städares arbete och hälsa Utmaningar och möjligheter i städbranschen

Sammanfattning: Denna avhandling visar hur städares arbetsmiljö och hälsa kan förbättras om en bred arbetsmiljösatsning, som både innefattar fysiska och psykosociala arbetsmiljö-faktorer, genomförs. Resultaten visar även att det finns ett samband mellan god arbetsmiljö för städare och konkurrensfördelar för den städorganisation som uppnår god arbetsmiljö för sina anställda. Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva komplexiteten i städares arbetsmiljö samt att undersöka hur olika faktorerna samspelar och påverkar städares hälsa. Slutsatserna bygger på resultaten från två olika forskningsprojekt där städares arbetsmiljö har studerats. Den största delen av denna avhandling utgörs av empiriska studier av en arbetsmiljösatsning som en kommunal städenhet har genomfört i syfte att förbättra de anställdas hälsa samt att höja kvalitén på städtjänsten. Städare beskrivs ofta som en utsatt yrkesgrupp i en bransch med höga sjuktal och tidiga pensionsavgångar, och där låg grad av eget inflytande och bristande socialt stöd sägskaraktäriserar städarnas arbetssituation. Rekommendationer för hur städares arbetsmiljö ska förbättras översköljer idag branschen men det finns ett glapp mellan teori och praktik och många av rekommendationerna införs inte i praktiken. Delvis tycks detta bero på de pressade priserna i branschen som både leder till försämrade arbetsförhållanden för städarna och en bromsande effekt på långsiktigt arbetsmiljöarbete. Det saknas goda exempel i litteraturen som visar hur städares arbetsmiljö i praktiken kan förbättras och hur detta också kan vara ekonomiskt lönsamt. Den arbetsmiljösatsning som städenheten som studerats har införts kan sammanfattas med orden ökad delaktighet och ökat inflytande för städarna samt kortare beslutsvägar och en kontinuerlig satsning på god fysisk arbetsmiljö. Antalet anställda i enheten är 90, samtliga är kvinnor med en medelålder på 49 år. Enheten styrs av fyra personalansvariga cheferna, även dessa kvinnor. För att kartlägga enhetens arbetsmiljösatsning och studera städarnas upplevelser av denna har både kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpats. Fram tills idag tycks städenhetens strategi ha varit lyckad. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron har sjunkit och städcheferna menar att kvalitén på städtjänsterna har förbättrats och att verksamheten effektiviserats. Intervjuer och enkäter visar att städarna en ökad arbetsmotivation och arbetsglädje än innan arbetsmiljösatsningen. Enheten har också haft möjlighet att själva omfördela sina ekonomiska resurser och både städscheferna och städarna är övertygade om att de nu använder sina pengar på ett mer effektivt sätt som både gynnar städenheten, städarna och de offentliga verksamheter som utgör enhetens kunder. Det är troligt att städenhetens arbetsmiljösatsning kan utgöra ett gott exempel som i branschen behöver för hur god arbetsmiljö för städare kan uppnås och att detta även kan ge fördelar i en hårt konkurrensutsatt bransch.