Den dubbla vanmaktens logik. En studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Vid 1990-talets början drabbades Sverige av en omfattande lågkonjunktur. De unga som då skulle etableras på arbetsmarknaden var födda kring 1970-talets mitt. De fick erfara arbetslöshet och socialbidragstagande i avsevärt högre omfattning än någon tidigare generation i den moderna svenska välfärdsstaten. Trots ett förbättrat arbetsmarknadsläge fanns en grupp unga vuxna som varken fann anställning eller en väg till studier och självförsörjning. Denna avhandling syftar till att belysa både faktiska levnadsförhållanden samt hur arbetslöshet och socialbidragstagande upplevdes av denna grupp med långvariga arbetsmarknads- och försörjningsproblem. Avhandlingen baseras på både kvantitativ och kvalitativ metod och består av tre delstudier, longitudinella registeranalyser, en enkätstudie med replikering av offentliga surveystudier samt 74 intervjuer med unga vuxna som även 10 år efter 1990-talskrisen kvarstod i arbetslöshet och försörjningsproblem. De statistiska analyserna visar att det finns ett samband mellan tidig marginalisering och senare marginalisering i denna åldersgrupp. Analyserna av intervjuerna indikerar att det är tre centrala teman som dessa unga vuxna upplever som mest problematiska i relation till att vara arbetslös och socialbidragstagare. Dessa utgörs av en problematisk ekonomisk situation, upplevelser av skam och stigmatisering relaterat till socialbidragstagande samt erfarenheter av maktlöshet gentemot socialtjänsten. De unga med långvariga arbetsmarknadsproblem under etableringsfasen i vuxenliv har ofta en ansamling av ett flertal välfärdsproblem och mer problematiska levnadsförhållanden i jämförelse mot den jämnåriga normalpopulationen. Dessa unga vuxna har också ofta många olika problem i livssituationen samtidigt vilket kan utgöra ett hinder i försöken att etableras på arbetsmarknaden. Ett återkommande empiriskt mönster var att denna ackumulering av välfärdsproblem ofta bidrog till upplevelser av vanmakt inför bristande möjligheter och resurser att lösa de problem som utgjorde hinder på arbetsmarknaden. Dessa barriärer utgjordes av faktiska konkreta hinder men även emotionella och relationella upplevelser av vanmakt.