Eczema in young children : aspects of clinical investigation and treatment

Sammanfattning: Bakgrund: Eksem förekommer hos 10-20% av barn i hela världen. En tredjedel av barnen med eksem har födoämnesallergi. Hos de flesta växer födoämnesallergin bort innan skolåldern. Förbättrat kliniskt omhändertagande och bättre förståelse av hur klinisk tolerans uppkommer är viktiga mål för forskning inom barnmedicin.Studieupplägg: Denna doktorsavhandling baseras på studier av två grupper av barn. Den första är en stor grupp med misstänkt allergi som undersökts med pricktest vid ett tillfälle. Den andra gruppen består av små barn med eksem och misstänkt födoämnesallergi. Barnen påbörjade studien innan två års ålder och har sedan följts över tid till fyra och ett halvt års ålder.Säkerhet vid pricktest: 5908 barn med en medelålder på 6 år och 5 månader, undersöktes med pricktest (SPT). Sju barn (0,12 %) reagerade med generaliserad allergisk reaktion (GAR), och behövde antiallergisk medicinering. Sju barn reagerade vasovagalt (VVR) med svimning eller ”nära-svimning”. Riskfaktorer för GAR var ålder <1 år (RR 6,28) och aktivt eksem (RR 16,98). Risken för VVR var högst hos tonårsflickor och barn/ungdomar undersökta med många allergen (många prickar) samtidigt, oavsett om de var positiva eller inte.Effekt av lokalbehandling och födoämneselimination hos spädbarn med eksem: 123 barn, 52 flickor och 71 pojkar deltog i studien. Åldern varierade mellan 1-24 månader, med en medelålder på 8,4 månader vid studiens början. Kraven för att få delta var eksem och/eller misstänkt födoämnesallergi. Diagnos av eksem gjordes med stöd av Hanifin och Rajkas kriterier. Eksemgrad bedömdes med instrumentet SCORAD. Barnen bedömdes vid två tillfällen med ca sex veckors mellanrum. 62 % av barnen hade positiv pricktest för födoämnen. SCORAD-värdena i gruppen med positiv pricktest var högre än i gruppen med negativ pricktest, barnen som var födoämnessensibiliserade hade alltså svårare eksem.Efter sex veckors behandling; födoämneselimination+ lokalbehandling hos SPTpositiva barn; endast lokalbehandling hos SPT-negativa barn; var det ingen skillnad i eksemens svårighetsgrad mellan de två grupperna. Både födoämnessensibiliserade och icke födoämnessensibiliserade förbättrades signifikant av behandling. En grupp med negativ pricktest, men med påvisade antikroppar mot födoämnen i blodet (analyserade först i efterhand), som behandlades enbart med lokalbehandling förbättrade sina eksem lika mycket som de barn som också ställts på eliminationskost.Antikroppar i blod och saliv i relation till toleransutveckling: Serumnivåer av total- samt ägg- och mjölkspecifika antikroppar av IgE, IgG1 och IgG4 analyserades. I saliv analyserades totalnivåer av sekretoriskt IgA samt specifikt IgA mot mjölk och ägg. Prover togs vid studiens början, efter sex veckor samt vid 4,5 års ålder. Barn som var sensibiliserade mot mjölk och/eller ägg, men som tålde dessa födoämnen vid 4,5 års ålder hade högre IgG4 nivåer och högre IgG4/IgE-kvot vid studiens början, än de barn som ej uppnått tolerans. De högsta IgG4/IgE-kvoterna sågs hos barnen med negativt pricktest men positivt specifikt IgE i blod. Under den första korta observationsperioden på sex veckor sågs ingen påverkan på barnens antikroppsnivåer.Recept/metodutvecklande och resultat av öppna och dubbel-blinda placebokontrollerade födoämnesprovokationer: Efter recept och metodutveckling för födoämnesprovokationer med mjölk och ägg, utfördes 52 provokationer på 39 barn. Fyra barn, alla provocerade blint, reagerade på provokationen.Generella slutsatser: Risken för generaliserade allergiska reaktioner vid pricktest är liten hos barn och tonåringar, men den finns. Riskfaktorer är låg ålder och aktivt eksem. Vasovagala reaktioner är lika vanliga som generaliserade allergiska reaktioner.Lokalbehandling/smörjning ger signifikant förbättring av eksem. Elimination av födoämnen kanske inte är nödvändigt hos eksembarn med sensibilisering för mjölk och ägg under förutsättning att hudvården sköts noga. Höga IgG4/IgE-kvoter av specifika antikroppar mot födoämnen kan vara associerat med snabbare toleransutveckling, och kan stödja idén med fortsatt allergenexponering hos födoämnessensibiliserade barn.Recept på beredningar som väl maskerar komjölk och ägg, vid öppna och blindade födoämnesprovokationer, är en god hjälp vid provokationer av små barn som ofta är misstänksamma mot nya smaker och konsistenser av mat.