Mannen i ledet. Takt och otakt i värnpliktens skugga

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Från början användes uttrycket "mannen i ledet" bara om meniga soldater, men det är också ett bildligt uttryck med innebörden gemene man, gräsrot, medlem på fältet/gräsrotsnivå/verkstadsgolvet. Den här avhandlingen handlar om unga män som under mitten av 1990-talet gjorde lumpen på ett pjäskompani vid Wendes artilleriregemente i skånska Hässleholm. ”Pjäs” betyder kanoner, haubitsar, granatkastare och andra tyngre skjutvapen, fokus ligger emellertid på kulturella och sociala aspekter av värnpliktens vardag. Vad händer egentligen i mötet mellan människor födda under 1970-talet och en så pass hierarkisk, rutiniserad, mansdominerad och mytomspunnen institution som den militära – och vilka kunskaper följer i spåren av detta? Alla värnpliktiga bar med sig skilda levnadsvillkor och erfarenheter, men även varierande kunskaper och föreställningar om den internatmiljö som ”lumparlivet” innebär; om leda och kamratskap, om hur ”snacket går” inne på logementen och inne i de trånga armétälten, om relationen mellan befäl och värnpliktiga. Vilken betydelse hade detta för hur vardagen hanterades och organiserades? Vad betyder det militära sammanhanget och hierarkierna för de gemenskapsformer som utvecklades? Vilket värde tillmäts tid under dessa omständigheter och hur kan vi förstå uppfattningar om ”bortkastad” och ”lärorik” tid? Arbetet sammanföll med en pågående debatt om den allmänna värnpliktens framtid. Under hela arbetet rapporterade medierna återkommande om försvarsangelägenheter och minskande värnpliktskullar. Vad betyder vetskapen om att det hela är tillfälligt, liksom att vissa måste göra värnplikten, medan andra slipper? På kompaniet fanns inga kvinnor som gjorde värnplikt, men hur ställde sig de värnpliktiga till frågan om kvinnlig värnplikt? Frågorna bildar det nav som diskussionerna kretsar kring och Erving Goffman är en av inspirationskällorna. Studien bygger på två fältarbeten vid regementet, mellan åren 1994-96. Tonvikten ligger på etnografiska beskrivningar och analyser av samspelet mellan människor i relation till en militär inramning. Mot slutet av 1900-talet har frågan om den allmänna värnplikten varit belyst i en rad olika sammanhang, medan vardagen inne på logement, armétält och på kaserngårdar till stor del legat i skuggan av dessa diskussioner. Med detta arbete vill jag rikta belysningen mot detta håll. Avsikten är inte enbart att få kunskap om den interna dynamiken, hur ”lumparlivet” hanteras och organiseras i relation till de villkor man lever under, utan även om vilka insikter detta ger om andra samhälleliga och kulturella skeenden.