Bilder av tonårsflickor : Om estetik och identitetsarbete

Sammanfattning: Avhandlingen är en etnografiskt inspirerad studie som genom deltagande observation och intervjuer har studerat nio stycken femton/sexton-åriga flickor under drygt ett års tid. Studien handlar om tonårsflickornas identitetsarbete, med fokus på de estetiska intryck och uttrycksformer som man kan identifiera i samband med denna process.En genomgående tanke har varit att identitetsarbetet kan ses som en form av eget skapande. Studien argumenterar för att detta kan ses som en estetisk praktik. Genom att knyta ihop ett performativt (sociologiskt) perspektiv, som betonar den roll "framträdanden" och iscensättningar har för individens identitetsarbete, med ett estetiskt perspektiv, som i sin tur kan belysa den formgivandeaspekt som alltid är närvarande i dessa iscensättningar - utvecklar studien ett estetiskt-performativt synsätt. Framträdanden och iscensättningar är en form av självpresentation. Liksom i den estetiska praktiken handlar det i stor utsträckning om kommunikation med andra - vilket är ett centralt inslag i allt identitetsarbete.Studien beskriver utifrån tre centrala teman i flickornas identitetsarbete (ett "vuxentema", ett "autenticitetstema", ett "kropp och kön-tema") deras förväntningar inför vuxenblivandet, deras sökande efter "det autentiska jaget", liksom de förhandlingar de använder för att få utrymme för en kvinnoroll som kan kombinera modernitetens motstridiga krav. Särskilt tydligt är att modernitetsutvecklingen har lett till ambivalenser kopplade till kvinnoblivande och kvinnlighet. Med detta bekräftar denna studie vad flera andra forskare kommit fram till under senare år. Analysresultaten pekar mot att individerna använder sig av olika strategier för att hantera dessa ambivalenser. Begreppet strategi kan dock inte enbart förstås som ett medvetet planerande, utan har ofta karaktären av förhandlingar kring psykologiska subjektpositioner och kulturella symbolpositioner.Strategierna kan sägas vara antingen "offensiva" eller "defensiva" till sin karaktär. Flickorna i studien uppvisar exempel på såväl offensiva som defensiva "uppskjutandestrategier" när det gäller att närma sig en vuxen kvinnlighet. Liksom strategin att skapa sig en "positiv annorlundahct" då man annars riskerar utanförskap. I en annan strategi används "teatern" för att pröva en kvinnoroll eller för att iscensätta "ett möjligt själv". Man kan också utnyttja den senmoderna möjligheten att i högre grad skifta mellan "manliga" respektive "kvinnliga" positioner i ett försök att "få allt".Vilken typ av strategi man använder tycks till stor del vara avhängigt av i vilken fas av identitetsarbetet individen befinner sig: om det är den generativa eller sexuella identiteten som bearbetas; om det är den "könade subjektiviteten" eller könsidentiteten som för tillfället ges företräde. Ett gemensamt drag i dessa strategier, är att de synliggörs genom sina iscensättningar: flickorna skapar bilder av sig själva. I enlighet med det estetiskt-performativa synsättet kan man se dessa inre och yttre bilders betydelse för konstruktionen av kvinnlighet: den kvinnliga könsidentiteten måste liksom identiteten i övrigt formges och iscensättas för att "bli verklig".