Och de skall vara ett hjärta : konsensusdoktrinen i medeltida kanonisk rätt

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Under 1100-talet utvecklades inom kanonisk rätt principen att makarnas samtycke är tillräckligt för att skapa ett giltigt äktenskap. Varken familj eller andra auktoriteter, inte ens kyrkliga, hade laglig bestämmanderätt över två personers giftermål. Denna lagstiftning stod i konflikt med det sekulära samhällets uppfattning av äktenskapet och även i vissa fall med kyrkans institutionella intressen. Konsensusdoktrinen innebar en revolution i synen på äktenskapet och påverkade praktiskt taget alla samhällsgrupper. Vid en första anblick tycks den häpnadsväckande modern men de underliggande idéerna visar på föreställningar som ligger långt ifrån moderna tänkesätt. Att dessa föreställningar nu kan tyckas främmande bör inte leda till att man underskattar dess faktiska betydelse, även ur ett nutida perspektiv. De gav upphov till ett av de grundläggande dragen i den västerländska äktenskapsmodellen - individens rätt att gifta sig om, när och med vem han eller hon vill. Föreliggande studie behandlar interaktionen mellan sakramentsdoktrin och äktenskapslagstiftning, mer specifikt sambandet mellan den asketiska traditionen inom kyrkan och konsensusdoktrinen. Flera forskare har hävdat att det medeltida katolska kyskhetsidealet var oförenligt med idén om äktenskaplig kärlek. I själva verket var kyskhetsidealet en förutsättning för en mer andlig definition av äktenskapet som satte makarnas känslomässiga relation i centrum. Som Hugo av Saint-Victor uttryckte det; makarna skall inte endast vara ett kött, utan, framför allt, ett hjärta. Vid 1100-talets slut var konsensusdoktrinen fast etablerad i teorin. En annan fråga är om och hur den tillämpades i verkligheten och, inte minst, hur den uppfattades av lekmännen. För att svara på dessa frågor har jag studerat ett rättegångsregister från den kyrkliga domstolen i Cerisy (Normandiet) för perioden 1314-1346. Det ömsesidiga samtyckets betydelse framträder mycket tydligt i äktenskapsmålen. Varken familjens önskemål, de inblandade personernas rykte och vandel (t. ex. om de tidigare hade dömts för skörlevnad av samma domstol) eller ens frågan om huruvida de hade barn, och i så fall med vem, verkar ha påverkat domsluten i någon högre grad. Det enda återkommande argumentet är frågan om huruvida parterna utväxlat ömsesidigt samtycke eller ej. En annan viktig aspekt i registret är lekmännens kunskaper om kanonisk rätt, även i dess mer komplicerade aspekter. Rättegångsregistret från Cerisy visar inte endast hur den kanoniska rättens äktenskapslagstiftning tillämpades lokalt, utan även att den hade blivit en integrerad del i den normandiska landsortsbefolkningens liv och att lekmännen inte tvekade att använda reglerna för sina egna syften.