Mellan åsikt och vittnesbörd : Amerika och Västerlandets arkaiska rötter

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Frågan om Amerikas kulturella ställning i förhållande till den övriga världen är av central betydelse för all forskning som berör Amerikas och det moderna Europas historia. Det här förhållandet har blivit påtagligare under senare tid beroende av vårt samhälles senare "kris" med det s. k. "postmoderna" - och "globaliserade" - perspektivets genombrott. I avhandlingen presenteras det problematiska förhållandet mellan en arkaisk amerikansk och en modern europeisk världsåskådning under 1500-och 1600-talet. Arkaiskt betraktas inte som synonymt med "antikt". Den "antika" tidsåldern ligger kronologiskt sett långt ifrån nuet. Med "arkaisk" menas däremot en världssyn, en kosmologi, som kan ingå i varje tidsålder. Det arkaiska är ett sätt att tänka, att uppleva världen och att utveckla identitetsrelationer. En av avhandlingens huvudteser är att modernitet och arkaism skapas, förintas och återskapas i varje kommunikativ akt snarare än vid en viss tidpunkt i en kronologisk serie. I introduktionen diskuteras även problemet hur det arkaiska kommunicerar med det moderna. Hur kan ett kulturellt utbyte ske när de kulturella villkoren är så olikartade? Jag presenterar först idén om kulturell påverkan som en form av "smitta". En kulturell påverkan betraktas som aktiv redan på ett mikroplan genom varje form av kontakt. Jag utgår här från ett antagande enligt vilken människorna kan "ta till sig" främmande kulturella produkter, även i de fall dessa har en vag och otydlig form. I en andra arbetshypotes antar jag att en kultur tar till sig lika mycket som den ger ifrån sig. Jag kallar denna hypotes för principen om proportionellt kulturellt utbyte. En viktig utgångspunkt finner jag i Marcel Mauss Gåvan och i de vidareutvecklingar som Lévi-Strauss gör av Mauss idéer. Lévi-Strauss verk är en obligatorisk utgångspunkt för den studerar förhållandena mellan arkaiska och moderna samhällen. Vidare diskuteras Marx och Engels syn på det arkaiska samhället och giltigheten i deras nu hundrafemtio år gamla uppfattning. Särskilt missvisande finner jag deras tolkning av begreppen "kommunism" och "egendom" i sådana samhällen. Men Marx resonemang angående det asiatiska produktionssättet kan fortfarande belysa den socioekonomiska situationen i det mexikanska samhället före européernas ankomst. Samtidigt visar sig Morgans, Marx och Engels syn på det arkaiska samhället vara tydligt påverkad av traditionella mytiska föreställningar representerade av bland andra Thomas More, Bartolomé de Las Casas, Michel de Montaigne, Johan Valentin Andreae och Tommaso Campanella.