Att mötas på folkhögskola : en studie om folkhögskollärares pedagogiska hållning

Sammanfattning: I avhandlingen utforskas pedagogiska praktiker och den lärande vardagen på folkhögskola genom att titta på hur möten mellan lärare och kursdeltagare framträder i hantverkskurser på folkhögskola. Vidare utforskar studien hur den relationella dimensionen av dessa möten kan förstås och vilken betydelse möten har i lärares praktik. Med empiriskt material från etnografiska fältstudier såsom inspelade intervjuer, vardagliga samtal och skoldokument, och med ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv, visar studien på en pedagogisk hållning som kännetecknas av en stark tilltro till möten som utgångspunkt för undervisning och lärande. Möten möjliggör för lärare att anpassa undervisning till vilka kursdeltagarna är och vilket syfte de har med studierna. Den pedagogiska hållningen handlar om att lyssna in och erfara en annan människa i en tillblivelseprocess, där vem och vad hen kan tänkas bli inte kan bestämmas på förhand. Hållningen utmärks därmed av förståelsen för undervisning som en process med relationella och existentiella dimensioner. Konkret innebär det att bära en öppenhet, lyhördhet och uppmärksamhet inför kursdeltagares livsvärld och vem en kursdeltagare är och kan tänkas bli i och under utbildning. Vidare visar studien att det för lärarna handlar om att lyhört följa, samspela med och utmana kursdeltagarna i möten. På så sätt blir möten en plats för gemensamt konstituerande av mening som inte kan definieras på förhand utan följer på lärarnas öppenhet inför vad som tar form emellan dem och kursdeltagarna. Begreppet levd kropp visar på betydelsen av hur kroppslig närvaro i lärares och kursdeltagares gemensamma erfarande och konstituerande av mening i möten blir vägledande för de didaktiska val och handlingar som lärare gör i undervisning. Eftersom undervisning uppfattas som en process där målet för kursdeltagarnas lärande kan förändras, kräver det en speciell närvaro av lärarna. Denna närvaro är grundläggande för att tillsammans med kursdeltagarna kunna bestämma rytm och riktning utifrån vad som ter sig väsentlig för både lärare och kursdeltagare i mötena.