Vit governmentalitet."Invandrarkvinnor" och textilhantverk - en diskursanalys

Sammanfattning: Tidigare forskning om migration, ?invandrare? och etnocentrism i Sverige har fokuserat på teorier om nationalism, rasism och rasifiering samt strukturell diskriminering. Anna Lundstedt har analyserat dessa textila utbildningar och arbetsmarkandsåtgärder utifrån ett nytt perspektiv som betonar vithet. Hon vill därigenom placera Sverige i ett internationellt sammanhang och historia av kolonialism och ?vithet?. Utgångspunkten är att vithet är en historisk konstruktion av normer, koder, smak och kroppslighet.Vithet kan ackumuleras men endast till en viss gräns. Ingen person kan uppnå fullkomlig vithet eftersom det i grunden är en fantasi. Studien visar att vithet,?svenskhet? respektive ?invandrarskap? reserveras för specifika platser och rum. Textilprojekten kan således ses som en arena där föreställningar om vit mångkulturalism förkroppsligas. Koloniala tankestrukturer och stereotyper om ?invandrarkvinnor? uttrycks i val av målgrupp, verksamhetsinriktning och metod. För att iscensätta ?vit kvinnlighet? krävs motbilder. Stereotyper av ?invandrarkvinnor?är central i konstruktionen av ?vit kvinnlighet?. I berättelserna framställs hon både som offer och hjältinna. Studien visar att ?invandrarkvinnan? kan problematiseras och omförhandlas. Den här typen av textilprojekt med filantropiska inslag och terapi-inriktning som uppkom under 1990-talet inte är något nytt fenomen, varken internationellt eller i Sverige. Redan på 1930-talet startades arbetsmarknadsåtgärder som syftade till att fostra arbetslösa i ?kvinnlighet?. I debatten om mångfald och mångkulturalism polariseras ofta intoleranta rasister mot toleranta mångkulturalister. Därigenom framstår intolerans vara något avskiljt från majoritetsbefolkningens värderingar och handlingsmönster. Det finns dock flera likheter. Både de som tillskrivs positionen mångkulturalist och positionen rasist anser sig ha rätt att bestämma över det nationella territoriet. De förenas också i sin syn på ?invandrare? som etniska, exotiska passiva objekt. Den grupp som i debatten kategoriseras som ?invandrare? utgör enligt detta synsätt ett problem som skall åtgärdas, värderas och styras av ett ?vitt? subjekt. En annan likhet är att de tagit patent på att oroa sig över nationens utveckling.