Cognitive function and cardiovascular disease in relation to hypertension and adaptive behavior in the serial Color Word Test. Results from population study "Men born in 1914" in Malmö, Sweden
Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish "Män födda 1914" är en studie som påbörjades 1982 för att studera hjärt- och kärlsjukdomar. Studien bedrivs vid Institutionen för samhällsmedicin vid Universitetssjukhuset MAS. Alla män, födda jämn månad 1914 och bosatta i Malmö, inbjöds att deltaga. Totalt inbjöds 621 män, då 68 år gamla, och av dessa deltog 500. Då man jämförde deltagare med icke-deltagare kunde man konstatera att de senare hade en större proportion män som var sjuka, inlagda på sjukhus, negativt inställda till hälsoundersökningar eller som levde under sämre ekonomiska villkor. Undersökningen bestod av dels en noggrann medicinsk undersökning dels en psykologisk undersökning. Innan männen kom till undersökningen, hade de ombetts att fylla i ett frågeformulär om tidigare sjukdomar, sociala förhållanden, rök- och alkoholvanor, etc. Ända sedan undersökningen började, har man genom journaler följt upp när männen drabbats av hjärtinfarkt, stroke (hjärninfarkt), eller vid vilken tidpunkt de avlidit. 1995, då männen var 81 år, inbjöds de som fortfarande var i livet, till en uppföljande undersökning. Då deltog 185 män. Den psykologiska delen av undersökningen innehöll fem test som mätte olika slags förmågor. Verbal förmåga mättes med ett test som var konstruerat så att man skulle kunna ange rätt synonym till ett givet ord. Mätning av visuell-spatial förmåga gick till så att man från en bild skulle kunna lägga ett antal klossar så att de åstadkom ett likadant mönster. Ett tredje test gav ett mått på verbalt minne. Detta test bestod av en lista med ordpar som lästes för individen. Därefter sade testledaren det första ordet i paret och uppgiften var att kunna säga det andra ordet. Det fjärde testet antogs ge ett mått på psykomotorisk snabbhet, dvs hur snabbt individen kunde arbeta. Uppgiften bestod i att byta ut varje siffra i testet mot ett givet tecken. Individen instruerades att koda om så många siffror som möjligt inom en viss tidsrymd. Det femte och sista testet gav ett mått på visuellt minne. I detta test ombads individen att efter att ha sett en bild av en geometrisk figur försöka rita av den så identiskt som möjligt. Den psykologiska delen av undersökningen bestod även av det seriala färgordtestet ("serial Color Word Test"). Det här testet är ett halvexperimentellt sätt att kartlägga hur en individ anpassar sig till en stressfylld uppgift. Testmaterialet består av ett antal färgord, t ex "gul", "grön", "röd" och "blå" tryckta på ett pappersark. Dessa är emellertid tryckta med en färg som avviker från själva ordet, dvs "grön" är tryckt med t ex röd färg. Uppgiften är att benämna tryckfärgen och bortse från ordet. Då man ska göra detta uppstår en konflikt mellan att läsa vad där står och att uppge färgen på ordet. Ett deltest bestod av 100 färgord som varje individ utförde fem gånger. Genom beräkningar kunde man kategorisera individerna efter hur de bemästrade testet och hur de anpassade sig till testets svårigheter. I Studie I undersöktes om högt blodtryck vid 68 års ålder kunde ha haft en negativ påverkan på den intellektuella funktionsförmågan vid samma ålder. De män som hade det högsta trycket presterade något sämre i de test som mätte visuellt minne och psykomotorisk snabbhet. Sådana funktioner kan således vara känsliga för förhöjda blodtrycksnivåer. Man fann också att män med måttligt förhöjt tryck presterade bättre i test som mätte verbal förmåga och visuell-spatial förmåga. Det skulle kunna betyda att sådana test ej är så känsliga för blodtryckshöjningar, att dessa förmågor ej påverkas av förhöjt blodtryck eller möjligen att det är positivt för vissa förmågor med ett lätt förhöjt blodtryck. I Studie II studerades om högt blodtryck vid 68 års ålder hade något samband med den nedgång i testresultat som hade ägt rum mellan 68 och 81 års ålder. Studiens resultat antydde att förhöjda blodtrycksnivåer vid 68 års ålder kunde ha ett samband med större nedgång i test som mätte visuell-spatial förmåga och visuellt minne. Studierna III, IV och V var upplagda så att alla män genomförde det seriala färgordtestet vid 68 års ålder och därefter har man genom sjukhusjournaler och dödsorsaksregister kontrollerat om och när de har drabbats av hjärtinfarkt, stroke eller när de har avlidit. I studie III undersöktes om olika sätt att bemästra stress, så som det mättes med det seriala färgordtestet, var relaterat till insjuknande i hjärtinfarkt hos män med förhöjda blodtrycksnivåer. Man fann att de män som hade ett specifikt anpassningsmönster i det seriala färgordtestet löpte tre gånger så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt som de män som uppvisade andra mönster. Det specifika anpassningsmönstret karaktäriserades av ett mycket ojämnt och varierande tidsmönster, vilket antogs tyda på bristande kontroll. Antingen mäktade individen inte kontrollera den kroppsliga anspänningen som testet gav upphov till eller så kände individen att hans förmåga att bemästra konflikten inte räckte till. I Studie IV undersöktes om beteendet i det seriala färgordtestet hade något samband med insjuknande i stroke (hjärninfarkt) hos män med förhöjt blodtryck. I denna studie fann man att ett annat mönster, i en annan dimension av färgordtestet, hade ett samband med en ökad risk att insjukna i stroke. Det mönstret karaktäriserades av en ojämn tidsåtgång som dessutom ökade ju längre testet pågick. Man tolkade det mönstret som en reflektion av en anpassningsförmåga som till en början var mycket starkt kontrollerad men som efterhand blev utmattad. Män med högt blodtryck som visade det här anpassningsmönstret löpte tre gånger större risk än de andra männen att drabbas av stroke under uppföljningsperioden. I Studie V fann man ett liknande samband, då man studerade testresultaten från det seriala färgordtestet bland de män som drabbats av hjärtinfarkt. Av de 101 män (oavsett blodtrycksnivå) som hade drabbats av hjärtinfarkt, avled de som hade speciella anpassningsmönster i testet betydligt kortare tid efter infarkten än de män som hade andra anpassningsmönster. I den här studien fann man samband mellan ökad dödlighet efter en hjärtinfarkt och de anpassningsmönster som tydde på uttröttbarhet. Med resultaten från Studierna III-V som underlag kan man således konstatera att det seriala färgordtestet kan vara ett användbart hjälpmedel för att hitta de män som löper en ökad risk att drabbas av allvarliga hjärt- och kärlrelaterade tillbud. Framtida forskning och preventionsinsatser skulle kunna inriktas mot att med hjälp av det seriala färgordtestet identifiera de män som löper en ökad risk att drabbas av allvarliga tillbud som har samband med hjärt- och kärlsjukdom. Detta skulle kunna medföra en mer målinriktad behandling och därmed besparingar, inte minst i mänskligt lidande.
Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.