Making Sense of Suffering : Holocaust and Holodomor in Ukrainian Historical Culture

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Denna studie behandlar hur Ukraina har inkorporerat och brukat förintelsen och den ukrainska hungersnöden 1932-1933, den så kallade terrorhungersnöden, i den nya nationella historien och historiekulturen. Undersökningen tar sin utgångspunkt i det ökade intresset för förintelsen under senare år. Olika institutioner och aktörer har framfört utrotningen av Europas judar under andra världskriget som en lärdom i nödvändigheten av demokrati och tolerans. Historia, eller snarare tolkningar av det förflutna, närmas i studien på ett sätt främmande för traditionell historiografi. Historia närmas som en mänskligt skapad produkt för att tillfredsställa specifika behov och som fyller specifika funktioner. På detta sätt blir historia ett uttryck för de olika sätt människor försöker bringa ordning i och förstå det förflutna. En sådan förståelse av historia leder undersökningen in på de historieläroböcker som förskrivits av den Ukrainska staten sedan landet blev självständigt 1991. Dessa böcker är inte bara kraftfulla förmedlare av historiska tolkningar utan sprids också över hela Ukraina, något som gör dem till centrala produkter i spridandet av den nya nationella historien. Den reviderade nationella historieskrivningen har dock inte enbart varit ett nationellt företag. Den ukrainska diasporan i Nordamerika har på olika sätt infuerat historiska tolkningar i dagens Ukraine. På samma sätt har olika internationella organisationer och institutioner, så som Europarådet, påverkat historieundervisningen i skolan. Införandet av förintelsen i skolans historieundervisning och den ukrainska historiekulturen har onekligen skett i kamp med införandet av terrorhungersnöden. Förstådd som ett folkmord förövat av Sovjetunionen under Stalin mot Ukrainare har denna svältkatastrof passats in på ett oproblematiskt sätt i den större Ukrainska nationella historien, som har konceptualiserats somdet Ukrainska folkets tragisk historia. Medan svältkatastrofen passar in och underbygger en sådan tragisk historia utmanar förintelsen de enkla svart-vita steretyperna genom att ukrainare inte var bland majoriteten av offer utan kunde istället delvis återfinns på förrövarsidan. I syfte att hantera denna svåra situation har ukrainska historieläroböcker förbassat förintelsens historia till Europa, närmare bestämt till Tyskland och Polen. Om mördandet av judar i Ukraina har historiläroböckerna förblivit stumma, för att istället understryka folkmordet på ukrainare ett årtionde tidigare.