Kunskapsbygge på nätet - en studie av studenter i dialog

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Den här avhandlingen handlar om studenter som samtalar och samarbetar i små grupper i en nätbaserad kurs. Studien har ett intresse av att beskriva och förstå de dialogiska processer, som uppstår i ett autentiskt nätbaserat samtal, vilket pågår under lång tid. Det handlar bland annat om att studera, hur deltagarna använder sig av de meningserbjudande, i form av deltagarnas yttranden och kulturens resurser, som denna sociala praktik innehåller. I syftet ingår att undersöka yttrandenas dialogiska kvaliteter och samtalets potential för kollektiv kunskapsbildning. Fokus ligger således på hur studenterna engagerar sig i en potentiell lärandeaktivitet, och inte på hur eller vad de lär sig. Studiens empiriska sammanhang är första terminen vid lärarutbildningen i Malmö. I första terminen ingår en del som behandlar globala överlevnadsfrågor. Delen omfatta 5 veckor och förläggs helt till nätet. Det empiriska materialet kommer från 120 studenter. Ett urval av tre fall har gjorts från totalt 25 grupper. Observation har använts som datainsamlingsmetod för att beskriva studenternas samarbete. Data har samlats in från studenterna nätbaserade diskussioner i diskussionsforum och chatt. Tre deltsudier genomfördes. Den första intresserar sig för de dynamiska förhållanden i vilken dialogen utspelas. Den andra fokuserar vilka resurser studenterna använder i dialogen. Vilka kontexter aktualiseras? Studenterna kan ta in en röst från den egna studiegruppen, från en person utifrån, från litteratur som hör till kursen etc. Den tredje studien har två parallella men sammanflätade fokus: det enskilda yttrandets dialogiska kvaliteter och deltagarnas användning av varandras yttranden. Sammanfattande kan konstateras att det i alla tre grupperna utvecklas en omfattande dialog i forum. Det visar sig också att trots att alla deltagarna på något sätt deltar i dialogen, utvecklas i samtliga grupper en struktur, där vissa deltagare blir mer centrala än andra. Det tycks som om tidpunkten för en deltagares bidrag har betydelse för om man kommer att tillhöra kärnan eller bli perifer. Studenternas samtal är uppgiftscentrerat när de använder diskussionsforum. Samtalet under den synkrona chatten har en annan karaktär. Chatten används som ett rum för sociala och privata samtal. Ett avspänt samtal, som förs i chatten, tenderar att påverka dialogen i forum positivt. Mängden och innehållet i bidrag till forum antyder att så är fallet. Delstudie två visar att studenterna i de tre grupper för in många röster i dialogen. Studenterna refererar i stor utsträckning till varandra. Utdrag ur dialogerna ger en antydan om att det flitiga refererandet inom gruppen är ett led i byggandet av en social gemenskap och inte enbart ett tecken på att studenterna nöjer sig med den kunskap som den lilla gruppen själv besitter. Samtidigt kan konstateras att studenterna refererar ännu mera till röster utanför den egna gruppen. Det innebär att studenterna för in en stor variation av externa röster till dialogen. En stor del av de externa röster som refereras är ospecifika och svåra att spåra. Det tycks vara röster som deltagaren lyssnat till i den publika scenen och som i sin tur bär röster från böcker och tidningar och från andra delar av massmedia. De representerar varken vetenskapligt prövad kunskap, som kan spåras till en särskild källa, eller egen förstahandserfarenhet. De representerar tvärtom icke specificerade erfarenheter i tredje eller fjärde hand. Denna typ av "sådant som alla vet" ' referenser visar sig i stort sett accepteras som giltiga utsagor och ifrågasätts sällan. Deltagarna refererar i liten omfattning till specifik kunskap (experter och teorier) i sina bidrag och väldigt sällan uppger de källan. Dessa röster får emellertid en speciell plats i dialogen eftersom de sällan ger upphov till svar. I samtliga grupper finns potential för kollektiv kunskapsbildning, genom att många olika resurser förs in i dialogen. Yttrandena är således vid de flesta tillfällen flerstämmiga, vilket gör att många röster hörs i samtalet. Många bidrag är öppna och inbjuder på så sätt till utveckling eller kritik. Emellertid ändrar dialogen karaktär över tid. I alla grupperna växlar perioder, då dialogen är öppen och prövande, med perioder då dialogen är sluten. I de slutna delarna av dialogen utnyttjas inte bidragen. Få yttranden bygger direkt på innehållet i tidigare yttranden i dialogen. Dialogen kan istället karaktäriseras som "turn-taking". Deltagarna redovisar sina egna ståndpunkter, utvecklar sina idéer och ställer frågor mer till sig själva än till gruppen som helhet. Dessa yttranden kan förvisso vara flerstämmiga, men utnyttjas inte av de andra deltagarna i dialogen Det räcker tydligen inte att yttrandena är dialogiska till sin natur för att en kunskapsbildande dialog ska skapas. Kontexten, t.ex. uppgiften, är sannolikt en stark faktor, som kan överrösta en "ideal" kollektiv kunskapsbildning. Ett för deltagarna mer näraliggande intresse, som att klara uppgiften, kan vara starkare än ett genuint kunskapsbildande intresse.