En elev - en dator : kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan

Detta är en avhandling från Jönköping : Högskolan för lärande och kommunikation

Sammanfattning: Avhandlingen behandlar införande av varsin dator till elever och lärare, här kallat en-till-en. Syftet är att bidra med kunskap om hur en-till-en påverkar lärande. Särskilt fokus ligger på kunskapsproduktionens karaktär och kvalitet och på förhållanden i den svenska skolan. En ytterligare ambition är att väcka reflektioner kring och bilda kunskap om hur en-till-en, som en produkt av kunskapssamhället, påverkar såväl kunskapssynen som kunskapsbildningens kvalitet och villkor. Därtill är också ambitionen också att, mot bakgrund av kunskapssamhällets särskilda villkor, bidra till nya insikter kring kunskapsbegreppets utvecklingsmöjligheter i relation till en-till-en.Utgångspunkten tas i kunskapssamhället och villkoren för kunskapsproduktion och i hur Sverige har valt att fokusera på behovet av att ge eleverna digital kompetens. Den teoretiska ansatsen ligger i fenomenologi som ontologiskt ställningstagande och i fenomenografi gällande perspektiv på lärande. Avhandlingen bygger på fyra studier: en narrativ forskningsöversikt med fokus på vad forskning berättar om elever respektive lärare i en-till-en projekt. Vidare ingår en teoretisk artikel med fokus på att utveckla en alternativ förståelse för villkoren för kunskapsbildning på den sociala webben med utgångspunkt från Martin Heideggers fenomenologi. En intervjustudie kring elevers upplevelser av sitt lärande i en-till en ingår också samt en fenomenografisk analys av inlämnade kunskapsuppgifter med fokus på kritiska dimensioner och kunskapsdjup. Resultaten diskuterar huruvida det starka färdighetsfokus som uppstår vid kunskapsbildning i en-till-en är samstämmigt med den performativa kunskap som i kunskapssamhället antas vara av vikt och hur det påverkar kvalitet och karaktär på bildad kunskap. Avhandlingen diskuterar också hur en-till-en påverkar elevers sätt att uppleva sitt lärande i en situation som präglas av flexibilitet och ständigt nya förutsättningar för lärande. Slutligen diskuteras också ett möjligt sätt att utveckla kunskapsbegreppet mot bakgrund av de resultat som framträtt i avhandlingens fyra studier genom att formulera begreppet ”stretchad kunskap”.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)