The Earth : climate and anthropogenic interactions in a long time perspective

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Jorden är ett ytterst komplext och dynamiskt system. Livet har format planeten och utvecklats i takt med förändrade livsvillkor. Ekosystemen kontrolleras i hög grad av klimatet. Snabbt förändrade villkor innebär betydande påfrestningar för åtskilliga arter och ekosystem, inklusive planetens mest dominerande art, människan. Avhandlingens huvudfokus är att undersöka samspelet mellan klimat och människan i ett långt tidsperspektiv, med det övergripande målet att lära av historien. Klimatförändringar, kolbalansen i vegetation och mark samt biologisk mångfald behandlas, med fokus på Holocen tid, dvs. sedan slutet av den senaste istiden. Klimatförändringens inverkan på den biologiska mångfalden i Europa är redan uppenbar. Våren kommer allt tidigare för många arter, tre till fem dagar tidigare per decennium, och ett flertal arter har förflyttat sig norrut med flera mil per decennium. Men, förändringarna har varit mycket olika för olika arter, och dessa så kallade “mis-matches” kommer troligtvis bli ännu fler med fortsatta klimatförändringar. Människans påverkan på växtlighetens och markens kolbalans under Holocen har uppskattats med en vegetationsmodell (LPJ-GUESS). Klimatet och atmosfärens ökade koldioxidhalt har enligt studien haft större positiv inverkan på denna kolbalans än utsläppen orsakade av ökad markanvändning. En slutsats är därför att människan troligen inte haft någon avgörande påverkan på klimatet eller kolbalansen under större delen av Holocen. Betydande oklarheter kvarstår dock: Klimatets effekt på vegetationen, utbredningen av mänsklighetens markanvändning i tid och rum samt jordbrukets långvariga inverkan på kolbalansen i marken. En ny metodik har utvecklats för att med hjälp av pollenprover rekonstruera Holocen markanvändning, och med denna har den tidiga markanvändningen i nordvästra Europa rekonstruerats. Kolutsläppet orsakat av denna förindustriella markanvändning har därefter uppskattats till cirka en fjärdedel av kolet i vegetation och mark. En ny kombination av ekosystemmodeller har utvecklats för att rekonstruera utbredningen av europeisk bison under Holocen. Metoden kan även användas för att förbättra uppskattningar av hotade arters tidigare utbredning samt bevarande.