Cyberbullying : transformation of working life and its boundaries

Sammanfattning: Sverige liksom många andra länder genomgår en digitaliseringsprocess som påverkar hur vi tar oss an och förhåller oss till arbete. I arbetslivets digitalisering ingår även psykosociala aspekter som uppstår som en följd av ökad digital kommunikation. Cybermobbning, eller nätmobbning som det ofta refereras till i en svensk kontext, syftar på mobbning via digitala kanaler och inkluderar aggressiva eller negativa beteenden på e-post, SMS, blogg eller sociala nätverkssajter som Facebook. Medan det har bedrivits forskning om cybermobbning bland barn och ungdomar de senaste två decennierna befinner sig forskningen om cybermobbning bland vuxna i arbetslivet fortfarande i ett utforskande skede. Den här avhandlingen syftar till att utveckla ny kunskap om hur cybermobbning i arbetslivet kan förstås och förklaras. För att uppnå syftet undersöks hur cybermobbning i arbetslivet uttrycks och vilka individuella, sociala och organisatoriska implikationer mobbning medför när det sker i digitala rum. Avhandlingen har en interdisciplinär ansats och integrerar teoretiska ansatser från urbana studier, organisationspsykologi samt sociologi. Vidare tillämpas ‘mixed methods research design’ i syfte att generera skilda och komplementära perspektiv på samma fenomen. Föreliggande sammanläggningsavhandling består av tre artiklar, varav två är publicerade i vetenskapliga tidskrifter och en är under granskning för publicering. Den övergripande frågeställningen är formulerad enligt följande: På vilket sätt förändras mobbning i arbetslivet när den sker genom social interaktion i digitala rum? Tillsammans med den teoretiska diskussion som förs i kappan besvaras frågeställningen genom tre empiriska datakällor – en pilotstudie, en enkätstudie och en intervjustudie. Varje artikel i avhandlingen har sina specifika frågeställningar eller hypoteser, men den övergripande frågeställningen för avhandlingen besvaras genom att använda mixed methods. Tre övergripande teman identifieras i avhandlingen: nya maktdynamiker i cybermobbning, media-specifika uttryck i cybermobbning och konceptuella utmaningar i att studera cybermobbning. Nya maktdynamiker i cybermobbning beskriver hur maktrelationer i cybermobbning skiljer sig till viss del från maktrelationer i mobbning ansikte-mot-ansikte. Temat är baserat på resultatet som visar att fler personer i arbetsledande positioner än ickearbetsledande positioner är utsatta för cybermobbning. Detta antyder att digital kommunikation påverkar maktdynamiker och möjliggör för personer i formellt lägre positioner att mobba en chef. Ytterligare en aspekt som lyfts fram är att när digital kommunikation bidrar till en uppluckring av gränser i arbetslivet kan personer utanför organisationen såsom studenter, elever, kunder eller medborgare bli förövare av arbetsrelaterad cybermobbning. Det andra temat media-specifika uttryck i cybermobbning utgår ifrån att cybermobbning uttrycks olika i e-post jämfört med Facebook och bloggar och att cybermobbning därför bör förstås i förhållande till den kontext som den specifika kommunikationskanalen skapar. Temat är utvecklat mot bakgrund av resultatet som visar en övervikt av passiv och exkluderande mobbning via e-post och exempel på särskilt aggressiv och direkt uttryckt mobbning på Facebook och blogg. Vilka som är åskådare och kommunikationskanalens förankring i arbetsorganisationen förefaller påverka hur cybermobbning uttrycks. Det tredje temat, konceptuella utmaningar i att studera cybermobbning, framhåller en rumslig sammankoppling mellan cybermobbning och mobbning ansikte-mot-ansikte. Här diskuteras vilken betydelse överlappning mellan cybermobbning och mobbning ansikte-mot-ansikte har för tolkning av fenomenets omfattning. Vidare diskuteras några svårigheter med att studera cybermobbning utifrån traditionella operationaliseringar av mobbning.