A green future with thawing permafrost mires? : a study of climate-vegetatiojn interactions in European subarctic peatlands

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Projektioner om framtida klimat i Arktis och subarktis tyder på att drastiska förändrinar väntar regionen under det närmaste århundradet. Inte bara temperaturen spås öka utan även nederbörd, och då framför allt nederbörden under vinterhalvåret. Dessa förändringar kommer sannolikt att ha stor inverkan på miljön i Arktis och subarktis, och stora forksningsansträngningar har redan lagts på att undersöka hur klimat och ekosystem påverkar varandra. Trots detta finns fortfarande luckor i vår kunskap om hur miljön kan tänkas reagera på framtidens klimatförändringar. I denna licenciatavhandling presenteras min forskning kring kopplingarna mellan klimat och vegetation i permafrostmyrar (även så kallade palsmyrar) in den subarktiska delen av Fennoskandia. Permafrost kallas mark som förblir frusen året om under två eller flera på varandra följande år. I Fennoskandia utgör dessa palsmyrar den yttre gränsen för förekomsten av permafrost i låglandsterräng. En kombination av klimat och miljö gör att marken här aldrig tillåts tina, men förekomsten av permafrost är därmed också mycket känslig för förändingar i klimat och/eller miljön. Genom att kombinera fältstudier av vegetationsmönster i ett antal palsmyrar i regionen med spatial klimatdata för norra Fennoskandia kunde en projektion av framtida utbredning och förekomst av palsmyrar och dess vegetationsmönster modelleras. Därtill gjordes en experimentell studie i hur ökad snömängd påverkar fotosyntesen i vegetationen på en palsmyr i norra Sverige. Under sju vintrar ökades snömängden med hjälp av snöstaket, varpå effekten på vegetation och fotosyntes undersöktes under två somrar. Resultaten indikerar att palsmyrar in norra Fennoskandia har små möjligheter att fortsätta existera i ett framtida klimat, där majoriteten av regionens palsmyrar riskerar att tina inom de närmaste 50-60 åren. Även växtligheten beräknas förändras, från torr hedvegetation till fuktig gräsvegetation när dessa palsmyrar tinar och klimat förändras. Experimentella studier av snöns inverkan på vegetation tyder även på att en relativt liten ökning i snömängd kan bidra till en markant förändring i artsammansättning och fotosyntes, till följd av ökad markfuktihet, marktemperatur och näringstillgång. Denna föränding kan bidra till både ökat kolupptag genom ökad fotosyntes, och ökade metanutsläpp då markfuktigehen ökar.