Filosofisociologi - ett sociologiskt perspektiv på filosofiskt tänkande
Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Ämnet för föreliggande avhandling är filosofisociologi. Filosofisociologin är en underavdelning till kunskapssociologin. Som framgår av namnet intresserar sig denna disciplin för det sociologiska studiet av filosofin. I och med att detta område är tämligen outforskat är denna avhandling i hög grad explorativ till sin karaktär. Betraktad som en helhet syftar avhandlingen till att undersöka vad ett filosofiskt studium av filosofin kan innebära. Avhandlingen består av sex kapitel som fördelas på tre delar. Syftet med del I är att detaljstudera två filosofisociologiska pionjärer: Émile Durkheim och Karl Mannheim. I två kapitel mönstrar jag Durkheims och Mannheims respektive kunskapssociologier i syfte att ta fasta på de delar av deras tänkande som kan användas för att bedriva filosofisociologisk forskning av idag. Frågeställningen är sålunda: Vad i den klassiska kunskapssociologiska traditionen (Durkheim och Mannheim) kan användas för att kasta ett sociologiskt ljus över filosofiskt tänkande? I del II vänder jag uppmärksamheten mot den samtida filosofisociologin. I två kapitel behandlas två tongivande sociologers bidrag till disciplinen: Randall Collins och Pierre Bourdieu. I fokus för intresset står hur Collins och Bourdieu behandlar relationen socialt vara/tänkande i sina empiriska arbeten. För att utreda denna fråga använder jag mig av Robert K. Mertons analysschema för kunskapssociologisk forskning.Frågeställningen i del II kan formuleras som: Hur ser förhållandet mellan socialt vara och filosofiskt tänkande ut i Collins respektive Bourdieus filosofisociologier? I den tredje delen skissas ett kort program för filosofisociologisk forskning. Jag argumenterar bl.a. för att filosofisociologin bör ta fasta på Collins och Bourdieus främsta begreppsliga landvinningar: idén om ett uppmärksamhetsrum repsektive fält. En av de främsta lärdomarna att dra av Collins och Bourdieu är att filosofiskt tänkande i normalfallet inte kan reduceras till sociopolitiska faktorer utanför uppmärksamhetsrummet eller fältet. Om filosofisociologen försöker göra detta kortsluts analysen. Denna metodologiska inriktning leder till en fokusering av kontextuella förhållanden snarare än av sociopolitiska makrofaktorer. En bourdieuskt inspirerad filosofisociologin intresserar sig emellertid även för filosofins indirekta koppling till sociopolitiska förhållanden. Denna vidare kontext är betydelsefull, emedan filosofin inte äger absolut autonomi i förhållande till samhället.
KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)