The affects towards and perceptions of the self and significant others in hemophiliacs and diabetics

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Hur upplever och ser personer med blödarsjuka eller sockersjuka sig själva och närstående andra. I den första delen av denna avhandling studeras 27 patienter, 16 till 39 år gamla, med blödarsjuka. Av primärt intresse var från början frågan hur sjukdomen kunde tänkas påverka deras känsloliv och i synnerhet deras syn på sig själva och betydelsefulla medmänniskor. Därutöver undersöker författaren eventuella samband mellan känslotillstånd och s k spontana blödningar, ett problem som hittills föga uppmärksammats i den vetenskapliga litteraturen. I avsikt att ta reda på om den blödarsjuka gruppens känslotillstånd specifikt präglades av deras sjukdom gav författaren det välkända "repertory grid"?testet, inte bara till dem med blödarsjuka utan också till en grupp insulinberoende manliga patienter med sockersjuka. I tillägg till denna fokusering på de sockersjuka patienternas känslomässiga tillstånd och uppfattning om medmänniskorna undersöktes också om det fanns några samband med hur väl patienterna kontrollerade sin sjukdom. Denna treledade avhandling börjar med att beskriva en fyraårig psykoanalytisk behandling av en fyraårig pojke med blödarsjuka. De problem som aktualiserades av det psykoanalytiska materialet återkom i den efterföljande kvantitativa studien. Detta gällde fr a känslofärgningen av tillvaron. Så t ex återkom frågor rörande företeelser som kändes hotande, upplevelser av andra människor som också var på något vis drabbade samt åstundan att ta kontroll över andra. Dessutom demonstrerades betydelsen av försvarsstrategin externalisering, en sak som särskilt analyserades. Med hjälp av "repertory grid"-testet försökte författaren i den andra delen av avhandlingen blottlägga de känslotillstånd som ligger bakom blödarsjuka patienters syn på sig själva och betydelsefulla medmänniskor - ett försök som aldrig tidigare gjorts på detta sätt. Därmed kunde tidigare fynd på området konfirmeras och fördjupas. Känslotillstånden korrelerade också med antalet spontanblödningar över en ettårsperiod. Resultaten stödde till en del ett i vetenskapslitteraturen dokumenterat antagande att vissa typer av utpräglade känslor eller upplevelser av andra har samband med ökat antal blödningar, detta i jämförelse med patienter som inte ser tillvaron på det viset. Variationer rörande synen på närstående studerades noggrant. Ett resultat var speciellt förbluffande: synen på det egna jaget uppvisade inga samband med antal blödningar. Möjliga skäl till detta diskuteras. Jämförelsegruppen om 27 män med sockersjuka, 16 till 39 år gamla, bildade avhandlingens tredje del. De testade på samma sätt som tidigare patienter. Den framräknade faktorbilden på grundval av "repertory grid"-testet liknade den som de blödarsjuka gett. Upplevelsen av det egna jaget och av närstående jämfördes med graden av sjukdomskontroll. Likheter och skillnader mellan de två patientgrupperna diskuteras. Särskilt pregnant var skillnaden när det gällde modern - central hos dem med blödarsjuka - och betydelsen av att kunna få kontroll, både på ett somatiskt och ett psykologiskt plan - märkbar främst hos dem med sockersjuka. Vikten av att kunna projicera oacceptabla sidor av det egna jaget på andra kunde belysas i båda grupperna. En sådan externalisering är ägnad att försvåra patientens möjligheter att bearbeta sina egna inre konflikter, särskilt när bearbetningen involverar den egna kroppen eller andra människor. Slutligen diskuteras hur avhandlingens fynd kan utnyttjas till ett förbättra den psykologiska behandlingen av dessa två kroniska sjukdomsgrupper.