Det massiva barnrummet : Teoretiska och empiriska studier av leksaker

Detta är en avhandling från Malmö : Forskarutbildningen i pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola

Sammanfattning: I avhandlingen med ovan nämnda titel återfinns tre rapporter som var och en på olika sätt behandlar frågor om hur man kan beskriva och tolka den massiva värld av saker som omger dagens barns, både i hemmet och på förskolan. Utgångspunkten är att leksaker ses som tecken i kommunikativa processer. Det innebär bland annat att man kan se på leksaker som bärare av information om världen, som görs tillgänglig för barn genom de leksaker som vuxna producerar och konsumerar. I avhandlingens första rapport utvecklas ett klassificeringssystem som skall kunna användas för att identifiera vilka områden i världen utanför leksakerna, t ex privata och offentliga verksamhetssfärer, människan själv, och naturen, som blir betecknade i barns leksaker. Klassificeringen innehåller 28 klasser för VAD en leksak kan föreställa och beteckna, t ex Vilda djur, Växter, Yrkesredskap, Yrkesmiljöer, Transportmedel, Verktyg, Hushållsredskap, Kläder, Idrottsredskap. Klassificeringen innehåller också fyra klasser för HUR en leksak föreställer det som den föreställer. Antingen är en leksak Original (Då är den egentligen inte föreställande utan vad vi har valt att benämna den ursprunglig, t ex hopprep, kortlek, snurra. Är leksaken föreställande klassificeras den som Kopia, vilket står för relativt naturtrogna avbildningar, Förenklad, vilket avser leksaker som i schematisk form föreställer något i världen, eller Förändrad, vilket avser leksaker som föreställer något men som också har form eller detaljer som är förknippade med andra företeelser än det som leksaken huvudsakligen föreställer, t ex en telefon med ögon. I avhandlingens första rapport redovisas också en kartläggning av leksaker hos 152 barn i Halmstad kommun. Kartläggningen baseras på det tidigare utvecklade klassificeringssystemet. Kartläggningen har visat att barnen i genomsnitt hade 536, 6 leksaker i sina rum (då har olika system av leksaker, mängdvaror, sällskapsspel, pussel m fl registrerats som en leksak oavsett antalet delar). Det primära syftet med kartläggningen har dock inte varit att studera antalet leksaker hos barn, utan hur de leksaker man faktiskt har, fördelar sig på klassificeringens olika områden. Kartläggningen har bland annat visat att vissa delar av världen utanför leksakerna blir relativt frekvent betecknade genom de leksaker barnen har i sina rum, t ex olika redskap inom en privat verksamhetssfär, t ex Hushållsredskap, Verktyg, Kläder. Ett område som blir relativt lite representerat är Yrkessfären, innehållande redskap och miljöer inom såväl varu- som tjänsteproduktion. De flesta (44 %) av barnens leksaker har bedömts vara relativt naturtrogna avbildningar (kopia) av föremål och andra fysiska företeelser. En något mindre andel var original (34 %). Bland övriga leksaker var 16 % förenklade och 6 % förändrade avbildningar.

I avhandlingens andra rapport redovisas en analys av könsskillnader i leksaksinnehaven. Här presenteras också tidigare nationell och internationell forskning om könsskillnader i barns leksaksinnehav, leksakspreferenser i experimentella studier och i barns önskebrev till tomten. De mönster som återfanns i flickornas och pojkarnas leksaksinnehav följer delvis en traditionell uppdelning mellan kvinnor och män i samhället. Flickorna i studien hade fler leksaker som betecknar en inre, privat verksamhetssfär medan pojkarna hade fler leksaker inom yrkessfären. Å andra sidan identifierades också skillnader som inte kan betraktas som traditionella. Pojkarna i studien hade fler leksaker som föreställer människor än vad flickorna hade. Då Sverige uppfattas som ett mindre könsstereotypt samhälle än många andra länder var hypotesen att de svenska barnens leksaksinnehav skulle vara mindre könsstereotypa än de som identifierats i andra länder. Hypotesen kunde inte bekräftas utifrån de data som samlats in i kartläggningen i Halmstad. Snarare fanns det tendenser till det omvända, dvs. att det fanns större skillnader mellan flickor och pojkar än vad tidigare studier internationellt har visat.

Avhandlingens tredje rapport bygger på att klassificeringssystemet som utvecklades i del 1 har använts för att omklassificera data som tagits fram i samband med tidigare studier om leksaksinnehav i svensk barnomsorg. Resultatet av omklassificeringen visar att de flesta leksakerna på förskolor betecknar sekundära verksamheter, i mindre omfattning primära verksamheter, mänskliga gestalter och området natur. De flesta leksakerna karaktäriseras också av att de går att använda; man kan måla med kritorna, spela med instrumenten osv. I rapporten presenteras en analys av vilka tänkbara betydelser som leksaker på förskolorna erbjuder. Analysen tar stöd i en utvecklad diskussion kring semiotik där alternativa synsätt prövas i syfte att utveckla redskap för att analysera leksakerna i relation till den kontextuella inramning de befinner sig i, förskolan som en socialt och ideologiskt ordnad institution i samhället. I måldokument för förskolan har dominerande normer och värderingar inom förskolans verksamhet identifierats. Måldokumenten antyder en betoning på lek samt lärande vilket har utgjort underlaget för en diskussion kring hur leksakerna på förskolorna i vissa avseenden framträder mer som läromedel än som leksaker.

  Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.