Vi är bara några kompisar som träffas ibland : Rotary som en manlig arena

Sammanfattning: I den här avhandlingen undersöks vilka dolda köns- och klassmässiga uttryck som omgärdar organisationen Rotary och dess medlemmar. Boken riktar in sig på de ideal och självbilder som organisationen producerar. Vidare undersöks hur en ”god” rotarian förväntas vara och vilka rotarianerna är samt vilken roll kvinnor har i männens Rotary. Studien visar hur organisationen är en manlig arena för utbyte av information, affärskontakter och social samkväm. Vidare att de ideal och självbilder som Rotary frambringar genom sina skrifter skapar ett ”vi” som består av en specifik manlig identitet som de kvinnliga medlemmarna får förhålla sig till. Vidare undersöks även en del av den större medlemsstrukturen, totalt fem klubbar med 349 medlemmar. Fokus ligger på medlemmarnas yrken och hur dessa kan förstås i termer av maktpositioner samt hur ålders- och könsfördelningen ser ut. Forskning om organisationen Rotary är begränsad till några få studier och detta är den första fördjupade studien av organisationen ur ett könsteoretiskt perspektiv.De teoretiska ingångar som ligger till grund för denna studie är kritisk forskning om män och maskuliniteter, homosocialitetsperspektiv och den organisationssociologiska ansatsen ”doing gender”. En gemensam utgångspunkt är att kön är något processuellt som ständigt tänks och görs av alla individer. I avhandlingen fungerar dessa ingångar som hjälp när det kommer till att synliggöra det köns- och klassmässigt dolda i Rotary.