Elderly Immigrants, Socio-economic Status and Health. An epidemiological study of cardiovascular risk factors, impaired mobility and self-reported health status

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Under 1990-talet har vi bevittnat flera kriser i hela världen, men mest i Europa, Afrika och Mellanöstern. Det har oftast rört sig om inbördeskrig, men även om naturkatastrofer, fattigdom, samt politisk och/eller religiös förföljelse. Alla dessa faktorer har resulterat i en ökad migration. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var 11,5 % av Sveriges befolkning utlandsfödda i december 2001. Dessa utlandsfödda utgör en heterogen grupp av ”invandrare” som kommer från olika länder och typer av samhällen, har olika utbildningsbakgrund och religion och uppvisar stora kulturella skillnader. Trots skillnaderna delar invandrarna erfarenheten av migration och i många fall en känsla av utanförskap i det nya hemlandet. Flera tidigare studier har visat att utlandsfödda personer har sämre hälsa i jämförelse med infödda, men det behövs ytterligare kunskap om vilka faktorer som påverkar hälsan hos de utlandsfödda. Trots att insjuknande och förekomst av hjärt-kärlsjukdomar (förkortning på engelska CVD) (t.ex. hjärtinfarkt, kärlkramp, högt blodtryck, stroke) har minskat betydligt under de senaste åren, är de fortfarande de sjukdomar som är vanligast förekommande och oftast leder till döden. Tidigare forskning har visat att denna minskning har skett mycket snabbare i välsituerade än i lägre socioekonomiska grupper. Detta beror troligtvis på att lägre socioekonomiska grupper har sämre resurser och levnadsvanor, men även sämre tillgång till information och möjlighet att utnyttja denna information. Förutom hjärt-kärlsjukdomar har vi studerat arbets-och rörelseförmåga, självskattad hälsa och Instrumental Activities of Daily Living (dvs. förmåga att laga mat, handla och sköta hemmet) bland äldre utlands- och svenskfödda personer. IADL har använts i många andra studier som mått på individens förmåga att klara sig själv och bedöms vara ett bra mått på individens allmänna hälsotillstånd. Syftet med avhandlingen är att studera hur födelseland och socioekonomisk status (SES) (utbildningsnivå, inkomst och socialt nätverk) påverkar äldre utlandsföddas hälsa och dödsrisk. I våra tre delstudier (I, II och IV) har vi använt data från ULF (SCBs Undersökning av levnadsförhållanden i Sverige). Varje år sedan 1974 intervjuas ca 8 000 slumpmässigt utvalda och permanent bosatta personer i åldrarna 16–84 år. Urvalet är ett s.k. ”obundet slumpmässigt”. De intervjuade har besvarat frågor angående hälsa, ekonomiska resurser, sysselsättning, arbetsmiljö, utbildning och boende. I denna avhandling ingår 13 929 personer i åldrarna 55–74 år som blev intervjuade under något av åren 1986–1993. Utlandsfödda personer är studerade antingen som en grupp (studie II) eller uppdelade i flera grupper (studie I och IV). I den första delstudien (studie I) undersöktes om det fanns något samband mellan födelseland, SES (utbildning) och dålig hälsa (definierad som nedsatt arbets- och rörelseförmåga). Det gjordes en uppdelning av utlandsfödda i finländare, västerlänningar, sydeuropéer (arbetskraftsinvandrare från Grekland, forna Jugoslavien, Italien, Spanien och Portugal) och Övriga länder (flyktingar från Östra Europa, Afrika, Asien, Latinamerika). Vi har visat att personer födda i Finland, Sydeuropa och Övriga länder löper större risk att ha dålig hälsa i jämförelse med jämnåriga svenskfödda personer. Detta kunde inte förklaras av ålder, kön eller SES. I den andra delstudien (studie II) har vi tittat på fem kardiovaskulära riskfaktorer: rökning, övervikt, fysisk inaktivitet, diabetes och högt blodtryck. Studien har visat statistiskt signifikanta skillnader i s.k. livsstilsfaktorer (rökning, fysisk aktivitet på fritiden och body mass index (BMI = vikt(kg)/längd2 (m2)) mellan utlandsfödda (sett som en stor grupp) och svenskfödda personer. De svenskfödda och de med högre socioekonomisk status (definierad som inkomst) rapporterade mera fysik aktivitet, mindre rökning och hade lägre BMI. Trots detta har vi, något överraskande, inte kunnat påvisa något samband mellan födelseland och förekomst av diabetes och högt blodtryck. Lågt socioekonomisk status har haft ett starkt samband med alla fem riskfaktorerna för CVD. Den fjärde delstudien (studie IV) har visat stora skillnader i nedsatt IADL och självskattat hälsotillstånd mellan svensk- och utlandsfödda personer. De som var födda i Sydeuropa, Östeuropa och Finland skattade sin hälsa som dålig i mycket större omfattning än svenskfödda individer. Utlandsfödda personer (i synnerhet de från Sydeuropa, Finland och Övriga länder) löpte högre risk att ha nedsatt IADL jämfört med svenskfödda personer. Inget av sambanden har kunnat förklaras med ålder, kön, födelseland, civilstånd, SES eller socialt nätverk. Som förväntat har den totala dödligheten varit högre hos personer med nedsatt IADL. En persons födelseland uppvisade inget samband med total dödlighet. I delstudie III har vi använt data från NHANES III, USA (National Health and Nutritional Examination Survey). NHANES III är den sjunde i en serie av nationella undersökningar som startade i USA 1960. Syftet med undersökningarna var att uppskatta förekomst av vissa sjukdomar och förekomsten av riskfaktorer i den amerikanska populationen. NHANES III genomfördes 1988–1994, sammanlagt 33 994 personer fick svara på frågor och deltog i medicinsk undersökning (bl.a. blodtrycksmätning, kontroll av blod- och urinsocker, och blodfetter). I vår delstudie III ingick 3 520 personer. Av dessa var 700 svarta, 628 mexikansk-amerikaner och 2 192 vita individer i åldrarna 65–84 år. I NHANES III tillfrågades deltagarna om självupplevd etnisk tillhörighet/ras. Den amerikanska studien har visat att även självupplevd etnisk tillhörighet/ras har samband med CVD riskfaktorer. Svarta och mexikansk-amerikanska kvinnor hade högre förekomst av diabetes i jämförelse med vita kvinnor. Detta samband har inte kunnat förklaras med ålder och utbildning. Svarta kvinnor och män hade högre förekomst av fysisk inaktivitet och högt blodtryck än de vita. Låg utbildning var associerad med högre förekomst av diabetes, fysisk inaktivitet och bukfetma (kvinnor) samt fysisk inaktivitet och rökning (män). Ett positivt hälsobeteende, till exempel regelbunden kontroll av blod- och urinsocker, försök att gå ner i vikt eller sluta röka, medicinera med ordinerade läkemedel, har visat sig vara sämst bland mexikansk-amerikanska kvinnor, i synnerhet bland de spansktalande. Det fanns ett klart samband mellan födelseland/självupplevd etnisk tillhörighet/ ras och sjuklighet som inte kunde förklaras med ålder, kön, utbildning, ekonomiska resurser, civilstånd eller socialt nätverk. Trots att Sverige och USA representerar två länder som har tämligen olika politiska, ekonomiska och hälsosjukvårdssystem, löper invandrarpopulation (den svenskbaserade studier) och etniska minoriteter (den NHANES baserade) i båda länderna högre risk för dålig hälsa i jämförelse med svenskfödda/vita personer.