Mjölk - en kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Denna avhandling skall främst ses som ett bidrag till diskussionen om en framväxande ny "kulturaliserad" ekonomi. Avhandlingens syfte är att genom att analysera produktion och konsumtion av mejerivaror följa hur en ny ekonomi formas och tar plats i vardagen samt se vilka kulturella värderingar och föreställningar som skapas i denna process. Den teroetiska inspirationen hämtas från matforskning och materialitetsforskning. Det empiriska materialet består av mejeridiskar i Öresundsregionen och de produkter som där saluförs, vilka analyseras med en "commodity chain approach". Det inledande empiriska kapitlet ger en historisk bakgrund genom att undersöka den roll mjölkprodukter fick i den framväxande nya ekonomin mot slutet av 1800-talet. Särskilt intresse riktas mot hur de kooperativa skandinaviska fick stort politiskt inflytande i början av 1900-talet. Mjölken betydelse förklaras där av att den kunde kopplas samman med egenskaper som kännetecknade den moderna framstegstanken. Den speciella position mejeriföretagen då fick, liksom dess rykte att producera hälsosamma produkter, har ifrågasatts under de senaste decennierna. Genom fyra fallstudier av produkter som påstås vara transnationella, gammaldags/naturliga, hälsosamma och snabba/lätta undersöker författaren hur mejeriindustrin försöker bemöta de nya utmaningarna. Produktionen av dessa "mervärdesprodukter", kan ses som en del av en generell omställning till en upplevelseekonomi, men det föreslås att det också går att se utvecklingen som att ekonomin alltmer riktar in sig på att försöka fånga upplevelser som alltid förmedlats via mat. Mat har en förmåga att skänka materialitet åt en upplevelse och ta den från att vara ett synintryck till att bli något som känns, hörs, smakar och luktar. Liksom det sena 1800-talets mjölkproduktion präglas dagens mejerinäring av nya former för produktion, distribution och konsumtion som i grunden förändrat mejeriernas sätt att fungera. Den speciella position i konsumtionen som mjölken har kommit att få bygger på att den visat sig kunna användas till så mycket. Den kan ge sinnlig njutning. Den kan vara ett uttryck för vuxnas vilja att ta hand om barn. Den kan skapa en rädsla för att bli tjock eller en förhoppning om en god hälsa. Och den kan uttrycka en rad olika politiska ståndpunkter, från tron på ett starkt samhälle över ett miljöengagemang till ett hyllande av individens frihet och oberoende. Genom mjölken lärde sig mellankrigstidens svenskar vad som var sunt, rent, och svenskt. Tack vare denna återkommande läroprocess blev dessa föreställningar hållbara. De förändringar som skildras i avhandlingen gör att vi nu lär oss något annat genom att ta en klunk mjölk än för sjuttio år sedan. Mjölken har laddats och laddats om med olika tolkningar av vad som är naturligt, nyttigt, snabbt, lätt och mycket annat, men mjölk som födoämne och råvara kommer att fortsätta att påverka både vår vardag och våra kroppar.