Aspects on dermatan sulfate metabolism

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Alla kroppens celler omges av olika typer av bindväv. Om cellerna liknas vid levande varelser kan bindväven liknas vid den strukturella omvärld de lever i, den kan motsvara deras hus och gator, deras skogar och hav. Man förstår då vilken oerhörd vikt denna omgivande bindväv har för cellernas välbefinnande. Vad hade vi varit utan bostäder, utan skogar, utan hav? Bindväven består av ett stort antal komponenter, dels olika äggviteämnen (proteiner), dels olika sockerarter (kolhydrater). Sammansättnigen av bindväven varierar stort mellan olika organ och i olika skeden av livet, precis som naturen kring oss varierar med årstiderna och från trakt till trakt. En viktig del av bindväven utgörs av en grupp ämnen som består av en proteinkärna med en eller flera kolhydratkedjor fästade till sig, s.k. proteoglykaner. Dessa molekyler kan vara små, eller mycket stora och bilda gigantiska komplex. De deltar i en mängd processer i kroppen, både normala och sådana som leder till sjukdom. De är bl. a. inblandade i blodets levringsprocess, sårläkning, cancercellers vandring i kroppen och t.o.m. i de processer som gör att vi upplever mättnadskänsla. En anledning till att proteoglykaner kan ha så många olika roller, är att sammansättningen av deras kolhydratkedjor varierar stort mellan olika vävnader, mellan olika stadier under utvecklingen och mellan friska och sjuka vävnader. I vår genetiska kod (DNA) finns ett stort antal gener som ger upphov till proteiner med katalytiska egenskaper, d.v.s. att de skyndar på en kemisk reaktion; dessa proteiner kallas enzymer. En betydande del av dessa enzymer har visats vara inblandade i bildandet av proteoglykanernas kolhydratkedjor. Sålunda kan man genom att reglera dessa enzymers aktivitet styra kolhydratkedjans struktur och därmed också dess biologiska funktion. En stor del av denna avhandling fokuserar på hur denna reglering går till. Ett annat sätt för kroppen att reglera bindvävens sammansättning är att styra nedbrytningen av de molekyler som redan finns på plats. Oftast plockar kroppens celler upp proteoglykanerna för att sedan bryta ner dem inuti sig. I det sista arbetet i denna avhandling påvisas en annan princip för degradation av kolhydratkedjorna, nämligen att nedbrytning sker även utanför cellväggen. Eftersom nedbrytningen inte är total, ansamlas fragment av kolhydraterna som kan ha viktiga biologiska effekter, både i sårläkningsprocessen och vid ledförslitning.