Boreal vegetation responses to forestry as reflected in field trial and survey data and the quality of cover estimates and presence/absence in vegetation inventory

Sammanfattning: Den här avhandlingen belyser hur avverkning och markberedning påverkar markfloran i den svenska barrskogen. Dessutom utvärderas två inventeringsmetoder som används inom växtekologin. Vid arbetet har både rikstäckande inventeringsdata och fältförsök använts och de likartade resultaten tyder på att rikstäckande inventeringar är en underutnyttjad resurs i forskningen.Ju större andel av träden som avverkas desto större blir förändringen av markflorans sammansättning. Vissa arter, som lingon, ljung, etc., verkar dock inte påverkas i nämnvärd omfattning, medan andra, som blåbär, minskar i relation till hur mycket som avverkats. Gräs och mjölkört ökar efter avverkning, dock visar sig vissa gräs och mjölkört inte reagera om inte avverkningen överskrider ett tröskelvärde på ca 80 %. Avverkning har en liten, men signifikant, effekt på antalet arter, medan artomsättning, d.v.s. arters etablering på och/eller försvinnande från provytorna, framförallt påverkas av andel gran innan avverkning, markens produktionsförmåga och först därefter av hur stor andel av träden som avverkas. Det var också uppenbart att markberedning har en stark effekt som skiljer sig från avverkning. Framförallt gynnas björnmossor av markberedning men även vårfryle, kruståtel och mjölkört. Arter som missgynnas av markberedning var bl.a., en levermossa, lingon, väggmossa och kråkbär.I växtekologi är visuell täckningsbedömning, d.v.s. hur stor del av en provyta som täcks av en växtart, och registrering av förekomst/icke förekomst, d.v.s. finns en växtart på en provyta eller inte, de två vanligaste metoderna vid vegetationsinventering.Vid registrering av förekomst/icke förekomst missas upp till en tredjedel av förekomsterna, vanligaste orsaken till missade registreringar verkar vara att man inte upptäcker arten snarare än att den inte kan identifieras. Det var stora variationer mellan arter, där arter med få exemplar på provytan missas oftare.Både den visuella täckningsbedömningen och förekomst/icke förekomst visar sig ha personberoende fel, d.v.s. att olika personer genomgående ger högre eller lägre värden än andra. Trots det personberoende felet visar sig täckningsbedömningar ha ett större informationsvärde än registrering av förekomst/icke förekomst när det gäller att särskilja olika typer av vegetation. Erfarenhet har en förvånansvärt liten effekt på kvaliteten av täckningsbedömningar.