Varför har dom ingen tvättmaskin? : Critical literacy hos elever årskurs 2 och 3

Sammanfattning: Vilka möjligheter finns för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i och de texter de möter? Texter är inte bara skriven text utan text kan vara en bild, en film, ett inlägg på Instagram eller ett musikstycke som ska tolkas. Förståelsen av begreppet läskunnighet behöver därför vidgas eftersom eleven, förutom att läsa och skriva skriven text, också måste kunna tolka, reflektera över, kritiskt granska och skapa mening ur olika typer av källor. En sådan undervisning bidrar också till elevers utveckling till demokratiska medborgare, vilket också är ett övergripande mål i skolans styrdokument.I föreliggande licentiatuppsats undersöks möjligheterna för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i. Syftet är att belysa om och i så fall hur undervisning i årskurs 2 och 3 skapar förutsättningar för elever att utveckla critical literacy. De kunskaperna behövs även för att kunna agera aktivt som samhällsmedborgare. Att kunna läsa och förstå texter ur olika perspektiv, att förstå att texter kan utesluta eller skapa fördelar för olika individer och att texter positionerar läsaren är en del av vad critical literacy handlar om. En teoretisk utgångspunkt för denna studie är därmed att elever, genom att läsa och arbeta med texter ur ett critical literacy-perspektiv, ges verktyg att bearbeta och tolka olika texter och skapa en förståelse för hur olika texter påverkar människor. Studien fokuserar på elevers respons i undervisning och datamaterial har samlats in i en klass med 20 elever under deras tid i klass 2 och 3 och består av klassrumsobservationer och intervjuer. Vid analys av materialet har  Janks (2010) fyra begrepp, domination, access, diversity och design, använts för att analysera elevernas respons relaterat till olika textaktiviteter. Resultatet visar att elever, utan någon speciell undervisning om critical literacy, i sina diskussioner, framför allt i samhälls- och naturvetenskapliga ämnen, uppmärksammar vilka som dominerar i texter och varför vissa människor framstår som viktigare än andra. En slutsats är att unga elever både kan och vill diskutera svåra frågor om förutsättningar ges. När undervisningen har ett critical literacyperspektiv ges eleverna möjlighet att upptäcka och möjligen också bättre förstå sin omvärld. Genom sina egna erfarenheter kan eleverna inte bara visa medvetenhet om människor olika villkor utan också bidra med alternativ till förändring.