Undervisningsmål som utgångspunkt vid konstruktion av målrelaterade prov : några teoretiska och empiriska problem

Sammanfattning: Undersökningen är explorativ och är ett försök att genomföra en på målbeskrivningar grundad utvärdering av elevernas kunskaper och färdigheter.Undervisningsmål kan i en viss utsträckning konkretiseras genom att ge exempel på uppgifter och problem som eleverna skall kunna lösa. Målen konkretiseras också i de provuppgifter som eleverna får efter undervisningens slut. Både målexemplen och provuppgifterna kan ange såväl enkla beteenden, t ex "kunskap", som mer komplexa, t ex "analytisk förmåga". Enklare beteenden antas kunna sammansättas till och bilda grunden för mer komplexa. Beteendena kan ordnas i nivåer - från enkla till mer komplexa - och bilda en systematisk struktur, en taxonomi, i vilken man antar att nivåerna är hierarkiskt och kumulativt relaterade till varandra. I undersökningen prövas hur en taxonomi för beteendemål i vardera ämnet matematik och samhällskunskap kan utnyttjas för att kategorisera dels exempel som ges i målbeskrivningar, dels uppgifter som ges i prov. En metod för konstruktion av målrelaterade prov redovisas. För vart och ett av fyra undervisningsavsnitt konstrueras utifrån en formulerad målbeskrivning ett målrelaterat prov. Såväl målbeskrivningarnas exempel som provens uppgifter kategoriseras utifrån respektive taxonomi för beteendemål. Därmed ges möjligheter att relatera provet till målet, vilket är fundamentalt vid konstruktion av målrelaterade prov. Undersökningen redovisar hur man med kvantitativa mått beräknar dels överensstämmelsen mellan olika bedömare vad gäller bedömningen av respektive uppgifts beteen-denivåtillhörighet och dels med vilken säkerhet som varje nivå och hela provet bedömts.Sedan målen formulerats, provet konstruerats och prov-uppgifterna kategoriserats för respektive avsnitt användes provet i en empirisk utprövning. Provresultaten användes för att pröva om beteendenivåerna i respektive taxonomi var hierarkiskt och kumulativt relaterade till varandra. För totalgruppen provdeltagare var taxonomin för ämnet matematik hierarkisk. För, på proven, låg-och högpresterande och för gruppen flickor visade dock provresultaten - i ämnet matematik - på många undantag från regeln om en strikt hierarkisk struktur. I ämnet samhällskunskap var taxonomin hierarkisk, men med andra strukturer än den man utgått från vid provkonstruktionen. Orsaken antas bl a vara svårigheterna med den använda frågetypen, flervalsfrågor. Kumulativitet innebär att enkla beteenden är en förutsättning för mer komplexa. I undersökningen ges inget generellt stöd för en kumulativitet. Med andra ord var prestationer på uppgifter på lägre beteendenivåer inte absolut avgörande för prestationer på uppgifter på högre nivåer. Undantagen från regeln om en strikt kumulativ struktur var många och sammankopplas i undersökningen med problemet att genomföra en kurs- och målrelaterad betygsättning.