Människor i utmark

Detta är en avhandling från Almqvist & Wiksell International

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Målsättningen med föreliggande studie är att belysa det komplexa och varierade bruket av skogliga utmarker under järnålder, medeltid och tidig modern tid. Fysiska lämningar från landskapet Värmland i västra Sverige undersöks, med särskilt fokus på lokalsamhällena Dalby och Gunnarskog. De fysiska lämningarna i fokus för denna studie är främst fångstgropar för älg, lågtekniska järnframställningsplatser, fäbodar (sätrar), lokaler med utmarksslåtter och utmarksodling, tjärframställningsplatser och täljstensbrott. Resultaten från två undersökta bebyggelselämningar med anknytning till utmarksbruk presenteras också. Ett tvärvetenskapligt arbetssätt har tillämpats där detta har varit möjligt. Utmarksbruk fungerade inom ramen för det s k åker- och ängsbruket, även om vissa utmarksaktiviteter bedrevs redan före introduktionen av detta system under mellersta järnålder i skogsområdena i mellersta Sverige, och vissa aktiviter bedrevs även efter åker- och ängsbrukssystemets upphörande i samband med den förindustriella eran. Utmarksbruk konstituerades i en dialog mellan rådande naturförutsättningar, äldre landskapsutnyttjande, markanvändningen inom åker- och ängsbrukssystemet, den sociala strukturen och de mänskliga strategierna. Människorna bakom utmarksbruket var skogsbönder, vilka till följd av utmarksbrukets förmåga att generera produkter för avsalu på en extern marknad och förmåga att fungera som riskspridare, framstår som en välbärad grupp. Skogsböndernas strategier i relation till sina omgivande sociala förutsättningar och rådande naturförutsättningar studeras främst genom två arenor för social praktik och dagligt liv; hushållet och arbetsorganisationen samt lokalsamhället. Skogsbönderna i lokalsamhällena Gunnarskog och Dalby utvecklade olika strategier i sitt utmarksbruk. I Gunnarskog förefaller skogsbönderna ha idkat en form av arbetsdelning rörande olika utmarksresurser mellan hushåll och byar. I Dalby förefaller nästan alla hushåll ha varit engagerade i alla former av utmarksbruk, och det förefaller t o m ha funnits en konkurrens mellan hushållen vad gällde produktion av varor på en extern marknad under vikingatid och tidig medeltid. Då denna externa marknad vek under vikingatid och tidig medeltid föreföll Dalby-bönderna ha strävat efter att etablera en samarbetsorganisation inom lokalsamhället. Under tidig modern tid var skogsbönderna i såväl Dalby som Gunnarskog inblandade i oxdrifter till de närliggande bergslagsområdena.

  Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.