Health at Work : The Relationship between Organizational Justice, Behavioral Responses, and Health

Sammanfattning: Bakgrund: Anställdas hälsa, individuella beteenden i ett organisatoriskt sammanhang och upplevd organisatorisk rättvisa är teoretiskt förenade av social utbytesteori, copingteori och teorier som beskriver konsekvenserna av social ojämlikhet. Empiriskt är förhållandet mer oklart. De få studier som hitintills har granskat relationen mellan organisatoriskt beteende och rättvisa visar på ett samband mellan hög grad av upplevd rättvisa och konstruktiva beteenden och mellan låg grad av upplevd rättvisa och destruktiva beteenden. Flera tidigare studier har visat på ett samband mellan organisatorisk rättvisa och hög hälsa och låg grad av utbrändhet. Relationen mellan organisatoriskt beteende, särskilt rörlighet mellan olika arbetsplatser, och hälsa är överhuvudtaget inte studerat i någon större omfattning och denna relation är i stort sett okänd.Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande avhandling är att studera sambandet mellan organisatorisk rättvisa, individuellt organisatorisk beteende och hälsa.Metod: De ingående delstudierna i föreliggande avhandling ingår i en longitudinell panelstudie med tre olika datainsamlingstillfällen. Ett frågeformulär sändes ut till samtliga anställda, även de som hade slutat eller gått i pension under studietiden, i Arbetsmarknadsverket,AMV, i tre mellan svenska län 2001 (N=1010, svarsfrekvens: 78%), 2002 (N=1078, svarsfrekvens 75%) samt 2003 (N=1122, svarsfrekvens 74%).I delstudie I, en tvärsnitts och longitudinell valideringsstudie, användes variansanalys, ”multi-trait/multi-item”, logistisk regressionsanalys samt olika former av faktoranalys för att validera och utvärdera ett instrument (Hagedoorn m fl., 1999) avsett för att skatta individuella beteenden i ett organisatoriskt sammanhang. I delstudie II, en longitudinell panelstudie, användes korrelationsanalys och strukturell ekvationsmodellering, SEM, för att studera den reciproka relationen mellan individuella organisatoriska beteenden och hälsa. I delstudie III, en longitudinell panelstudie, användes faktor-, korrelations- och SEM-analyser för att belysa sambandet mellan upplevd organisatorisk rättvisa, hälsa och utbrändhet. I delstudie IV, en longitudinell panelstudie, användes varians och generell linjär modellering, GLM, ”repeated measures” analyser för att belysa sambandet mellan önskan att byta arbetsplats, faktiskt byte av arbetsplats, hälsa och utbrändhet. I delstudie V, en longitudinell panelstudie, användes varians-, korrelations- och SEM-analyser för att studera det reciproka sambandet mellan hälsa, utbrändhet och byte av arbetsplats.Resultat: Resultatet av delstudie I visade att Hagedoorn m.fl. (1999) instrument kan anses ha godkända psykometriska egenskaper, bortsett från delskalan ”aggressive voice” som uppvisade flera uppenbara svagheter. Delstudie II visade att relationen mellan individuella organisatoriska beteenden och hälsa framförallt är ensidigt: beteendet predicerar hälsan. Typbeteendet ”exit” predicerade sämre hälsa efter två år, medan typbeteendet ”considerate voice” predicerade bättre hälsa efter två år. Slutligen predicerade god fysisk hälsa typbeteendet ”exit” efter två år. Resultatet av Delstudie III visade att upplevd organisatorisk rättvisa är relaterat till god hälsa och låg grad av utbrändhet, både vid en tvärsnitts- och longitudinell jämförelse. De två olika sätten att studera organisatorisk rättvisa, antingen som ett globalt eller tredelat begrepp, bör betraktas som komplementära. I delstudie IV visade sig extern rörlighet, d.v.s. mellan olika arbetsplatser, i jämförelse med icke-rörlighet, har en gynnsam effekt på personlig och arbetsrelaterad utbrändhet. Resultatet visade också att samspelet mellan en önskan att byta arbetsplats och att faktiskt genomföra ett byte snarare är additiv snarare än interaktiv. Slutligen visade resultatet i delstudie V att rörlighet mellan olika arbetsplatser är en mer distinkt prediktor till hälsa och utbrändhet än hälsa och utbrändhet som prediktor till extern rörlighet. Önskan att byta arbetsplats, men inte upplevd organisatorisk rättvisa, visade sig ha effekt på faktiskt byte av arbetsplats.Slutsatser: Föreliggande avhandling har belyst det socialpsykologiska förhållandet mellan organisatorisk rättvisa, beteende och hälsa. Resultatet visar att upplevd organisatorisk rättvisa predicerar hälsa och låg grad av utbrändhet. Resultatet visar också att aktiva individuella organisatoriska beteenden predicerar psykosocial hälsa: ett proorganisatoriskt beteende predicerar psykosocial hälsa medan ett anti-organistoriskt beteende predicerar psykosocial ohälsa. Extern rörlighet har en positiv effekt på utbrändhet och rörlighet är en tydligare prediktor till psykosocial hälsa och utbrändhet än vad hälsa och utbrändhet är till rörlighet.