Från görande till rikare lärande en aktionsforskningsstudie av två arbetslags arbete med naturvetenskap i skolår 1-6

Detta är en avhandling från Luleå : Luleå tekniska universitet

Sammanfattning: Uppsatsen beskriver ett aktionsforskningsprojekt där två arbetslag i skolår 1-6 tillsammans med mig utvecklar sin naturvetenskapliga undervisning, särskilt med inriktning mot ekologi. Som lärarutbildare hade jag tidigare arbetat mycket med lärares kompetensutveckling i naturvetenskap. Mina erfarenheter var att lärare i alltför liten grad problematiserade undervisningsinnehållet. Lärarna ville "lära att göra", dvs i kompetensutvecklingen ville de lära sig övningar att härma i sin undervisning. Övningarna förutsattes lära eleverna det förgivettagna innehållet. Lärares kompetensutveckling ska utgå från lärares behov. Jag ställde mig utifrån mina erfarenheter frågan vilka behov som var angelägnast att tillfredsställa och om lärarna själva var medvetna om dem. En grundsyn i uppsatsen är att bästa kompetensutvecklingen inte består i större mängder av fortbildning utan i fördjupad reflektion över den egna praktiken. Därför fick kompetensutvecklingen formen av ett aktionsforskningsprojekt där lärarna skulle studera sin egen praktik. Den syn på lärande som utgör grunden i uppsatsen är att en individ som lärt sig något förändrat sin relation till detta något och upptäckt nya aspekter i innehållet. Lärande är då att erfara något på ett nytt sätt. Lärande kan i sin tur främja utveckling. Reflektion ses som både ett medel för, och ett tecken på lärande. I uppsatsen betraktas reflektion som något icke- hierarkiskt. Reflektion kan pågå inom olika domäner och en utökad eller fördjupad reflektion innebär att reflektionen utvidgas till nya domäner och till nya aspekter inom dessa domäner. Av detta följer att utökad reflektion kan ses som ett tecken på utveckling. De övergripande forskningsfrågor som formulerades när studien inleddes var: I vilken utsträckning kan lärare utvecklas professionellt genom att lära att lära av sin praktik så att skolans naturvetenskapliga undervisning genom detta också utvecklas? Vilka kritiska faktorer för denna utveckling kan beskrivas? Uppsatsen beskriver fyra aktionscykler. Den första aktionscykeln inleddes med dessa övergripande frågor som grund. Under de två följande aktions- cyklerna riktades ett specifikt intresse mot frågan: Vad lär sig lärare av att studera sina elevers lärande? Vid den sista aktionscykeln deltig lärarna i en universitetskurs i ekologi och forskningsfrågan preciserades till: Vad lär sig lärare av att studera sina elevers lärande av ett specifikt innehåll när de själva studerar samma innehåll? Det sammanfattande resultatet från studien är att de faktorer som visat sig vara mest kritiska för lärarnas utveckling var om de överhuvudtaget reflekterade över lärandet av innehållet, på vilka kvalitativt olika sätt de gjorde detta och i vilken grad de uppmärksammade sina elevers förståelse av innehållet. Fyra reflektionsdomäner beskrivs: Fokus på görande, där innehållet tas för givet. Är något "gjort" är det "lärt".Undervisningen sker inom en trygghetszon. Det läraren inte anser sig behärska undviks helt. Fokus på kvantitativt lärande av innehållet där lärarens egen förståelse verkar begränsande på innehållet i sig, på variationen i undervisningsmetoder och framförallt på lärarens analys av elevens lärande. Eleven kan ha lärt sig "mer eller mindre" av innehållet men några kvalitativa aspekter uppmärksammas inte. Trygghetszonen har inte växt. Fokus på kvalitativt lärande av innehållet. Inom denna domän är lärarens egen förståelse av innehållet tillräcklig för att uppmärksamma lärandet av innehållets kvalitativa aspekter hos både sig själv och eleverna. Läraren vågar sig på ett nyttundervisningsinnehåll och mer varierade och självständiga metoder. Fokus på dialog med eleven med utgångspunkt i innehållet. Här räcker det inte att läraren har en god egen förståelse. Läraren måste också försöka förstå vad eleven förstår av innehållets och använda detta som utgångspunkt i sin undervisning. I dialogen lär läraren parallellt med eleven och resultatet kan bli en växande yrkeskompetens. I slutdiskussionen diskuteras vilka konsekvenser en lärares reflektion kan ha för dennes praktik och skolans utveckling samt orsaker till att lärares reflektion ser ut som den gör.

  Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.