Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion

Sammanfattning: Under 1990-talet genomfördes en genomgripande reform av det svenska gymnasiet. Dels ersattes de tidigare gymnasielinjerna med treåriga program, dels flyttades ansvaret för utbildningens genomförande och ekonomi från staten till kommunerna. Ett kriterierelaterat betygssystem ersatte också det tidigare relativa. Eftersom betygen används som urvalsinstrument är det viktigt att de är likvärdiga mellan skolor och program. För att stödja en likvärdig betygsättning finns nationella prov för vissa kurser. Denna avhandling bygger på en studie av hur nationella prov används och fungerar i betygsättningen i olika gymnasieprogram och -skolor, och hur de stämmer överens med den undervisning som ges i olika gymnasiemiljöer. I studien intervjuades lärare, elever och rektorer i fyra program på fyra skolor. Resultaten visade en mycket stor variation mellan program och skolor i alla led från undervisningens inriktning till förberedelserna, genomförandet och bedömningen av de nationella proven, och slutligen i hur de nationella proven användes i betygsättningen. I avhandlingen diskuteras dessa resultat i förhållande till utbildningens samhälleliga roller. En viktig slutsats är att äldre utbildningsformers olika traditioner och uppdelning av elever med olika kön och social bakgrund på olika utbildningsgrenar i stor utsträckning lever kvar i det nuvarande systemet.