Kan professioner organiseras fram? En fallstudie av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Detta är en avhandling från Linköping : Linköping University Electronic Press

Sammanfattning: Att nya samhällsfunktioner och professioner växer fram som svar på behov i samhället är inte något nytt fenomen i sig, men vad är det som händer när en ny decentraliserad funktion skapas utifrån ett statligt behov? Hur organiseras och samordnas den? Och leder den nya samhällsfunktionen även till att en ny profession växer fram? I professionslitteraturen lyfts olika förklaringsmodeller till professioner ochprofessionalisering fram, allt från strukturfunktionalistiska förklaringar till monopolistiska och kulturella. Samtidigt när det handlar om utveckling av en ny funktion kan olika aspekter av organisationer och organisering bidra till ökad förståelse av vilken betydelse det har för att även en profession ska kunna ta form.I den här studien är det ett statligt behov som legat till grund för att en ny samhällsfunktion har kommit att utvecklas. Som ett led i genomförandet av politiska mål skapades förutsättningar för kommuner att ansöka om bidrag för att tillhandhålla en ny funktion: kommunal energi- och klimatrådgivning. Den nya funktionens främsta uppgift var att förmedla anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan till allmänhet, företag och organisationer. Fokus i studien har varit på hur organiseringen kring den nya funktionen sett ut, vilken roll IT har i detta och vilka konsekvenser organiseringen haft för samordning och för skapandet av en profession. Dessa områden hanteras i tre artiklar. Den första artikeln undersöker om och hur en professionell identitet kan formas som ett led i utvecklingen av en ny samhällsfunktion. Fokus ligger på hur reglerande och framväxande krafter samspelar och kompletterar varandra i formandet av en enhetlig tolkning av en professionell identitet. Den andra artikeln utforskar hur kunskap och praktik kan strömlinjeformas i en decentraliserad verksamhet, där styrningen karaktäriseras av olika intressenters inblandning. Den tredje artikeln undersöker hur samverkan utifrån samordnade insatser kring kunskap och kunskapsdelning kan växa fram och på så sätt skapa livskraftiga nätverk.Organiseringen kring den nya samhällsfunktionen visar på både ett decentraliserat och ett centraliserat ansvar, där kommunerna har det operativa ansvaret och statens energimyndighet har ett övergripande administrativt och samordnande ansvar. Samordning sker på olika nivåer och på olika sätt. Bland annat har en regional samordning i nätverk vuxit fram. Den regionala samordningen har visat sig vara viktig för att en gemensam tolkning av uppdrag och utförande ska kunna ta form, men även för att tillit och identitet utvecklas inom gruppen. Den nationella samordningen rör bland annat utbildning och informationsinsatser och i detta sammanhang har IT haft en central roll. Sammantaget har olika aspekter av organisering kring en ny samhällsfunktion, såsom uppdragsreglering, planering och uppföljning, och inte minst samordning, bidragit till att en professionell identitet börjat växa fram.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)