Berättelsen om den helige Kristoffer i det medeltida Danmarks kalkmåleri

Sammanfattning: Utgångspunkten för denna behandling av Kristofferbilden är dess mellanställning, mellan representationsbild i Panofskys betydelse och legendserie, dess visande av en handling i en enda bild, och att grtaden av handling i bilden tycks skifta mellan olika perioder. Jag uppfattar handlingen som ett attribut, och söker utforska hur det blivit så, och varför just i detta fall. Eftersom handlingen i sig har en framskjuten position verkade det rimlig att undersöka berättelsen. Och med berättelsen måste både bilder och de verbala berättelser, som finns tillgängliga, dvs bevarade, tas med i beräkningen. Litteraturen hänvisar för den verbala legenden i allmänhet till Legenda Aurea.Det har dock visat sig att bilderna närmare interagerar med några tyska, folkspråkliga textversioner, hos Rosenfeld benämnda A,B och C. Bilden har visat sig interagera relativt nära med dessa, så att texten inte bara fungerar som källa för en illustration, utan också som mottagare av impulser till den berättelse - i ord och bild - som byggs upp under senmedeltidens lopp och även används inom den lutherska kyrkans bildvärld.