Uttryck på schemat och intryck i klassrummet : En studie av lektioner i skolor utan timplan

Sammanfattning: Syftet med föreliggande avhandling är att studera användning och förekomst av lektionsbeteckningar på scheman i skolor utan en nationellt fastställd timplan, samt belysa hur elever upplever de lokala val som görs vad gäller vissa av dessa lektionsbeteckningar. Den teoretiska referensramen har sin grund i didaktikens selektionsfråga och kommunikationsfråga, och Bernsteins båda begrepp klassifikation och inramning. Avhandlingen består av två delstudier. I delstudie I analyseras, såväl kvalitativt som kvantitativt, 326 scheman från 33 skolor som på försök arbetar utan timplan. 163 scheman från skolor med timplan har analyserats i jämförande syfte. I delstudie II genomförs tio gruppintervjuer med totalt 41 elever kring tre typer av icke ämnesrelaterade lektionsbeteckningar (lagtid, verkstad och mentorstid), som är vanligt förekommande på elevers scheman. I avhandlingen visas att en mängd schemabeteckningar (170 stycken) används för att beskriva vad elever och lärare ämnar ägna sig åt. Utöver traditionella ämnen, schemaläggs arbetsmetoder, gruppbaserad tid, skriv- och lästid, social samspelstid, rekreationstid samt lektioner där eleverna involveras i val, planering och utvärdering. Den här typen av alternativa schemabeteckningar används i signifikant större utsträckning i skolorna utan timplan och i de tidigare årskurserna. När skolorna utan timplan använder alternativa beteckningar leder det huvudsakligen till schemapositioner med svagare inramning och svagare klassifikation, samt en förskjutning från innehåll mot metod/form. Eleverna upplever att lektionerna med svagare inramning och klassifikation har ett värdefullt och verklighetsanknutet innehåll, men att de inte är lika viktiga som ämnena. De upplevs ibland vara slöseri med lektionstid. Resultaten diskuteras i ljuset av annan forskning om skolor utan timplan och avhandlingens didaktiska perspektiv.